Flytande naturgas

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tankfartyg för flytande naturgas

Flytande naturgas, även benämnt med den engelska förkortningen LNG (liquefied natural gas), är naturgas som omvandlats till flytande form för transport eller förvaring.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

För att på ett effektivt sätt transportera naturgas där man inte har tillgång till ett rörnät kan man kyla ner gasen till cirka -160 °C, då den övergår i flytande form. Volymen på vätskan är ungefär 640 gånger mindre än gasens volym vid rumstemperatur och atmosfärstryck, vilket är en betydande minskning av erforderlig volym på behållare för transport eller lagring. Den kondenserade gasen är klar, färglös och luktfri.[1] Densiteten för flytande gas är mindre än hälften jämfört med vatten och flyter därför på en vattenyta om den läcker ut.

Vid utläckage kommer den flytande naturgasen snabbt att förångas. Då densiteten för gasformig naturgas är lägre än luft kommer gasen vid utläckage inte ligga kvar som ett skikt vid marken utan stiger uppåt i atmosfären. Den späds där snabbt ut till låga koncentationer som omöjliggör antändning. Detta är en betydelsefull skillnad jämfört med till exempel propan och butan ("campinggas") som är tyngre än luft och kan ansamlas i de lägre delarna av fordon, byggnader, båtar och liknande och ge brand- och explosionsrisker.[2]

Anläggningar för nerkylning[redigera | redigera wikitext]

Nerkylningen sker i anläggningar som

Transport[redigera | redigera wikitext]

Transport över längre sträckor sker i välisolerade, specialbyggda fartyg med dubbla skrov. En del av dessa är utrustade med kylanläggningar. På kortare sträckor transporteras gasen med speciellt utrustade lastbilar eller med mindre fartyg med välisolerade trycktankar.

Förvaring[redigera | redigera wikitext]

Förvaringen sker i cisterner eller speciella tankar i naturgasterminaler. I Kalifornien förvaras gas även i tömda oljefält eller i underjordiska saltgrottor.[7]

Omlastningsterminaler i Skandinavien[redigera | redigera wikitext]

I Skandinavien finns det ett antal mindre omlastningsterminaler i drift där LNG kan lagras och överföras från ett transportslag till ett annat.

Plats Kapacitet Driftsstart Operatör
Nynäshamn, Sverige 20 000 m3 Mars 2011 AGA
Øra, Norge 7 000 m3 Skangass
Lysekil, Sverige 30 000 m3 Maj 2014 Skangass
Björneborg, Finland[8] 30 000 m3 Augusti 2016 Skangass
Torneå, Finland[9][10] 50 000 m3 2017 Manga LNG

Användning[redigera | redigera wikitext]

Gasen används sedan den lämnat det flytande tillståndet till uppvärmning och matlagning. Idag har man utvecklat tekniken och använder LNG som bränsle. till exempel TBS (Tarbit Shipping) tankers "Bit Viking" som har konverterat och drivs enbart med LNG. Drift med LNG är mer miljövänligt genom att halterna av föroreningar som till exempel svavel och tungmetaller jämfört med olja är mycket låga, samt att utsläppen av växthusgaser är cirka 25% lägre jämfört med de från drift med olja.[2]

Året 2015/2016 genomförde Furetank en konvertering av sitt fartyg "M/T Fure West" för drift med hjälp av LNG. Konverteringen innebar en total ombyggnad av huvudmaskinen och även installation av två vakuum-isolerade LNG-tankar på däck.

Furetank har även ett flertal LNG drivna fartyg under byggnation på ett varv i Kina. [11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.energy.ca.gov/lng/index.html
  2. ^ [a b] ”Energigaser - en översikt”. Svenskt Gastekniskt Center AB, Malmö. 2008. https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/21882/oversikt.pdf. Läst 13 december 2018. 
  3. ^ marubeni.com
  4. ^ ”Risavika LNG Production AS”. http://www.risavika-lng.no/. Läst 3 januari 2015. 
  5. ^ Sakhalin Energy.com Arkiverad 24 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ http://www.hydrocarbons-technology.com/projects/snohvit/
  7. ^ http://www.energy.ca.gov/lng/faq.html#100
  8. ^ ”Skangass invests in Pori LNG terminal”. http://www.gasum.com/Corporate_info/News/skangass-invests-in-pori-lng-terminal--lng-to-be-supplied-to-customers-from-the-terminal-in-2016/. Läst 3 januari 2015. 
  9. ^ ”Manga Terminal Investment Decission”. http://www.torniomangalng.fi/en/manga-terminal-oylta-investointipaatos-tornion-lng-terminaalista/. Läst 3 januari 2015. 
  10. ^ ”Investment decision made for Tornio LNG terminal”. http://www.gasum.com/Corporate_info/News/investment-decision-made-for-tornio-lng-terminal/. Läst 3 januari 2015. 
  11. ^ ”Furetank Rederi” (på en). www.furetank.se. Arkiverad från originalet den 7 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170207192538/https://www.furetank.se/ft/#news. Läst 7 februari 2017.