Foderbeta
| Foderbeta | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Amarantväxter Amaranthaceae |
| Släkte | Betsläktet Beta |
| Art | Beta B. vulgaris |
| Underart | Foderbeta B. v. subsp. vulgaris, Foderbeta-gruppen |
| Vetenskapligt namn | |
| § Beta vulgaris subsp. vulgaris, Foderbeta-gruppen | |
Foderbeta (Beta vulgaris underhart vulgaris variant alba) är en odlad variant av arten beta tillhörig Foderbetagruppen.
Foderbetorna har en kraftig rot som till stor del utgörs av med stamdelar sammanväxta med roten. Skalfärgen varierar med olika sorter, de kan vara vita, gula, ljus- eller mörkröda. Vissa varianter växer med delar av roten ovan marken, vissa sorter är klotrunda medan andra mer kägelformade. Som namnet antyder har den främst använts som kreatursfoder.
Sockerbetan är utvecklad ur foderbetan, en variant av foderbeta som innehåller mer socker utan att för den sakens skull kunna kallas sockerbeta är fodersockerbetan.
Foderbetsodlingen har minskat kraftigt under 1900-talet, främst på grund av minskat antal nötkreatur. På 1920-talet omfattade foderbetsodlingen omkring 1,25 % av den svenska åkerarealen, på slutet av 1980-talet odlades endast omkring 100 hektar foderbetor.
Källor
- Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Foderbeta)