Folke Schimanski

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Folke Schimanski.

Folke Svante Wilhelm Schimanski, född 18 maj 1936 i Berlin, är en svensk journalist och författare.

Schimanski, som har en tysk far och en svensk mor, kom till Sverige med de vita bussarna i april 1945[1] och har gått på Solbacka läroverk. Han är bror till nazisten Vera Oredsson.[2]

Han har arbetat på Riksdagens utredningstjänst, SIDA, FN:s biståndskontor i Teheran 1965–67 och var därefter producent på Sveriges Radio, där han stod för program som Forskning ifrågasatt och Historia att minnas. 1977–1986 förestod han Bandverkstan, ett prisbelönt demokratiprojekt där allmänheten kunde göra egna radioprogram.

Åren 1999–2006 var Schimanski kulturredaktör på Computer Sweden. Som frilansskribent har han arbetat för den engelska tidskriften New Scientist, Finanstidningen, Veckans Forskning, Baltic Worlds och Populär Historia.

Inför 2004 års val till Europaparlamentet deltog Schimanski i kampanjen för den nya Junilistan men lämnade den sedan för en period, bland annat därför att han var emot att Junilistan ställde upp i nationella val. Sedermera har han dock engagerat sig igen och 2009 ställde han upp som kandidat för Junilistan i Europaparlamentet.

Under senare år har Schimanski ägnat sig åt författarskap. De tyska städerna Weimar och Berlin skildras i breda historiska och kultrunhistoriska exposéer. Ramlösa brunn som centrum för flyktingverksamhet under 1940- och 1950-talen skrevs i samband med en invigning av ett flyktingmonument i Brunnsparken. I boken De bortglömda är andra kontinenter än Europa föremål för en sorts kompletterande historia vad gäller andra världskriget. Moderns upplevelser i första världskrigets hungrande Berlin inspirerade honom till boken Mat - en krigisk historia, som skildrar hur människor ordnade sitt behov av livsmedel under framför allt 1900-talets världskrig. I den tyska antologin "Nationalsozialistische Täterschaften" (Metropol Verlag 2016) deltar han med en självbiografisk berättelse över hur det är att leva med en nazistisk far och nynazistisk syster.

Sedan 2018 är han gift med Vivi, född Karlsson.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Kvinnan och revolutionen (antologi) 1972
  • Media för alla 1982
  • Dröm och verklighet i DDR 1993
  • När hände vad i Norden 1995 (tillsammans med Sven Rosborn)
  • Historien om Weimar 1998
  • Berlin. En stads historia 2010
  • Tillbaka till livet. Ramlösa brunn - en räddningsstation 2010
  • De bortglömda. Andra världskriget i Afrika, Asien, Oceanien och Latinamerika 2015
  • Mat. En krigisk historia 2019

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Schimanski, Folke (2005). ”Folke Schimanski minns flykten till Sverige”. Populär historia 2005:5,: sid. 30-35 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/flykten-till-sverige/.  Libris 10270704
  2. ^ Fällmar Andersson, Peter (22 januari 2011). ”En barndom med Führerväder”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/2011-01-22/en-barndom-med-fuhrervader. Läst 20 april 2017.