Solbacka läroverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Solbacka läroverk
Skoltyp Läroverk
Ort Stjärnhov
Land Sverige Sverige
Grundad 1901
Nedlagd 1973

Solbacka läroverk var en internatskola nära Stjärnhov, Södermanlands län. Skolan, som grundades 1901 och lades ned 1973, var en real- och gymnasieskola med internat för pojkar och externat för lokala flickor. Från slutet av 1940-talet antogs även flickor till internatet. Sport och friluftsintressen uppmuntrades.

Läroverket grundades av Anders Jeurling. Det kom sedan att ägas av rektor Jean Berglund och dennes hustru Louise, född Kuylenstierna, som tidigare varit gift med Anders Jeurling. Som änka sålde Louise Berglund Solbacka läroverk till rektorn Folke Goding.[1][2][3]

Studentexamen gavs från 1934 till 1968, realexamen från 1924 till 1969.[4] [5]

Vid 1970 års riksdagsbeslut om införandet av riksinternatskolor inkluderades inte Solbacka bland de internatskolor som fick status som riksinternat, därmed fick inte skolan del av de statsstöd och bidrag som följde av att vara riksinternat och skolan lades kort därefter ned.[6]

Solbackas byggnader fungerar idag som konferensanläggning. I de tidigare skollokalerna finns också Solbacka Internatmuséum som drivs av föreningen Solbackapojkarna tillsammans med Solbacka Sport och Konferens.[7] Föreningen Solbackapojkarna har också hand om Solbacka Läroverks arkiv.

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Solbacka var en av de internatskolor som Riksdagen övervägde att tilldela riksinternatsstatus, skolan var en av de största internatskolorna i Sverige och hade goda studieresultat. När det slutliga riksdagsbeslutet togs år 1970 var dock Solbacka inte en av de internatskolor som gavs riksinternatsstatus och skolan lades ned kort efter skolformens införande. Riksinternatskolor med statsbidrag kunde hålla lägre elevavgifter och fick en stabilare ekonomi, något som Solbacka inte kunde dra nytta av.[8] De högre elevavgifterna, jämfört med de nya riksinternatskolorna, ledde till ett kraftigt sjunkande elevsöktryck. Från att ha tagit emot 600 ansökningar till 300 internatplatser året innan reformen sjönk elevantalet snabbt och kort innan nedläggningen gick endast cirka 130 elever på skolan.[9]

Läroverket har framför allt blivit känt genom journalisten och författaren Jan Guillou, som var elev på skolan från januari 1959 till och med vårterminen 1960. Jan Guillou skrev 1966 en negativ och mycket uppmärksammad artikel om Solbacka i tidningen FIB aktuellt. Artikeln sägs ha skapat politisk opinion för skolans stängning, vilket bidrog till att Solbacka av riksdagen inte blev beviljad status som riksinternatskola, trots att detta tidigare varit föreslaget.[10]


Jan Guillous bok Ondskan[redigera | redigera wikitext]

Guillous roman Ondskan (1981) handlar om huvudpersonen Erik Pontis tid på den fiktiva internatskolan Stjärnsberg, som är inspirerad av författarens skoltid från januari 1959 till och med vårterminen 1960 på Solbacka. Namnet Stjärnsberg valdes efter namnet på Solbackas järnvägsstation, Stjärnhov.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.bygdeband.se/plats/224804//solhall/
  2. ^ http://runeberg.org/adelskal/1923/0631.html
  3. ^ Anders E Jeurling, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12091, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2014-12-08
  4. ^ ”Historik om Solbacka läroverk”. Föreningen Solbackapojkarna. http://www.solbackapojkarna.se/main.phtml?page=text&id=27. Läst 27 mars 2016. 
  5. ^ SOU 1966:55 Skolgång hemma och borta. Ecklesiastikdepartementet. 1966. sid. 145 
  6. ^ ”Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till utbildning inom kulturområdet och till skolväsandet m.m. jämte motioner, Reservationer”. https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Utbildningsutskottets-betankan_FU01UbU1/?html=true. 
  7. ^ http://solbackapojkarna.webzoo.se/
  8. ^ ”Riksdagens protokoll 1972:53 (6-7 april 1972) § 21”. https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-protokoll-197253-_FV0953/?html=true. 
  9. ^ ”Riksdagsmotion 1971:846”. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/angaende-den-fortsatta-verksam_FU02846/?text=true. 
  10. ^ ”På jakt efter historien, s. 29”. http://www.piratforlaget.se/wp-content/uploads/2012/11/pajaktefterhistorien_janguillou.pdf. 
  11. ^ ”Jan Guillou - På jakt efter historien”. http://www.piratforlaget.se/wp-content/uploads/2012/11/pajaktefterhistorien_janguillou.pdf. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Södermanlands läns vapen.png Denna artikel om en plats i Södermanlands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.