Folkräkning i Sverige

Från Wikipedia
Version från den 18 juli 2017 kl. 01.48 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4.2))

Den första folkräkningen i Sverige (och i Finland) genomfördes 1749. Den anordnades av Tabellverket under ledning av Pehr Wilhelm Wargentin. Folkräkningar har mestadels genomförts vart tionde år, tidvis vart femte år. Vart tionde år är enligt FN:s rekommendationer. Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts vart tionde år 1860–1990 samt åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985. Sveriges sista folkräkning företogs 1990.[1]

Folkräkningen utgjorde fram till 1940 en sammanställning av födelse-, boende- och yrkesuppgifter ur husförhörslängder och församlingsböcker. 1940-1990 baserades de på enkäter som besvarades av befolkningen.

SCB har överlämnat folkräkningsmaterialet fram till 1940 till Riksarkivet, där arbete med skanning pågår. Även ADB-register med individuppgifter 1960-1990 har överlämnats.

Register med liknande funktion

1946 till 1991 genomförde skattemyndigheten mantalsskrivning en gång per år av Sveriges befolkning, som grund för beskattning. 1991 ersattes mantalsskrivningen och kyrkobokföring av en gemensam folkbokföring i skattemyndighetens regi.

Sveriges släktforskarförbund tillhandahåller cd:skivorna Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900, samt 1970, 1980 och 1990, som innehåller utdrag baserade på mantalslängderna, med uppgifter om namn, personnummer, födelseförsamling, folkbokföringsadress, fastighetsbeteckning, civilstånd och datum för ändrat civilstånd.

Framtida folkräkning i Sverige

2006 beslöt Sveriges riksdag att etablera ett lägenhetsregister genom Lag om lägenhetsregister[2], vilket innebär att man återigen kan genomföra folkräkningar baserade på register. Det betyder att enskilda personer och fastighetsägare i fortsättningen inte behöver fylla i uppgifter om bland annat hushållet och bostaden på en frågeblankett. Dessa uppgifter samlas istället in genom att använda olika register, bland annat. Lägenhetsregistret och Skatteverkets folkbokföring på lägenhet.

Baserat på dessa båda källor framställer Statistiska centralbyrån den hushålls- och bostadsstatistik som är ett viktigt faktaunderlag för kommunal och statlig verksamhet inom bostadsbyggande, utvärdering av olika former av social välfärdspolitik samt för forskningen.

Genom beslutet genomförde Sverige en reform som grannländerna Finland och Danmark hade genomfört åtskilliga år tidigare och som Norge genomförde år 2001.

Se även

Noter

  1. ^ ”Arkivbeskrivning”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 23 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100223100344/http://www.scb.se/Pages/List____250827.aspx. 
  2. ^ Lag om lägenhetsregister (2006:378)

Externa länkar