Fordran

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För fordring inom bokföring se den artikeln.

Fordran är en förpliktelse eller ett rättsligt bindande anspråk från en individuellt bestämd person riktat mot en annan individuellt bestämd person. Fordringsrätten eller obligationsrätten beskriver ett rättsligt förpliktande fordringsförhållande mellan två eller flera personer, en borgenär, även kallad fordringshavare och en gäldenär.

Fordringsrätten[redigera | redigera wikitext]

Fordringsrättens objekt är förpliktelsen eller fordringsanspråket, vilket kan avse ett rättsligt förpliktigande anspråk på en naturaprestation eller en penningprestation.

Fordringsanspråket kan rättsligt grunda sig på avtal, vållad skada, sedvanerätt, påbud eller föreskrift av myndighet, eller domstols beslut eller dom. Den vanligaste rättsliga grunden för fordran är ett avtal. Ett avtal har en rättsligt bindande verkan enbart och uteslutande för avtalsparterna. Detta gäller även avtal till förmån för tredje man, där ena avtalsparten gentemot den andra avtalsparten utfäster sig att prestera till en utanför avtalsförhållandet tredje man under vissa förutsättningar. Skadestånd är en ersättning värderad i ett penningvärde uttryckt i en bestämd valuta som skall försätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning som om skadan inte hade inträffat. Värdebestämningen i avtalsförhållandet sker enligt avtal, eller utanför avtalsförhållandet efter en värdering som kan anses skälig. Skadestånd kan förekomma både inom och utom avtalsförhållandet, det senare betecknat utomobligatoriskt skadestånd. Skadeståndsansvar för person- eller sakskada på grund av vårdslöshet utgör själva kärnan i den utomobligatoriska skadeståndsrätten. Sakskador är fysiska skador på egendom, fast eller lös, men även förlust av egendom, permanent eller tillfälligt, behandlas på motsvarande sätt som sakskada.

Fordringsrätten har en rättsligt bindande verkan begränsad till personer i ett fordringsförhållande, och följaktligen saknar bindande rättsverkan för varje annan person tredje man. Rättsliga anspråk över fordran hävdas genom att väcka talan vid domstol mot den individuellt bestämda person som skall fullgöra prestationen. Fullgörelsetalan avser som regel krav på penningprestation, men kan även avse naturaprestation.

Överlåtelse, kvittning och preskription av fordran[redigera | redigera wikitext]

Överlåtande borgenär (cedenten) kan överlåta (lat. cessio) sin fordran till en förvärvare (cessionarie), vilket kallas cession. Överlåtande borgenär (cedenten) får inte genom överlåtelsen försämra gäldenärens (cessus) ställning. Förvärvaren av fordran (cessionarien) får däremot inte överlåta sin skuld till någon annan utan den ursprunglige borgenärens (cedentens) godkännande. Gäldenärens (cessus) invändningsrätt gäller förutom cedenten även mot godtroende förvärvare (cessionarie), rätten att invända mot fordringens påstådda giltighet. Detta gäller samtliga ogiltighetanledningar utom simulation.

Kvittning av fordran mot en motfordran får sker under vissa förutsättningar. De allmänna kvittningsförutsättningarna är:

  1. Motfordran skall enligt huvudregeln vara gällande, det vill säga kunna ges en exigibel dom av en domstol.
  2. Motfordran måste vara mätbar med huvudfordringen, det vill säga avse samma myckenhet.
  3. Motfordran måste vara förfallen till betalning.
  4. Motfordran och huvudfordran skall enligt huvudregeln vara ömsesidiga, det vill säga gälla samma parter.
  5. Huvudfordrans karaktär får inte utesluta kvittning.

Preskription av fordran sker i allmänhet efter tio år efter fordrans tillkomst. En fordran mot en konsument preskriberas dock redan tre år efter tillkomsten. Dessa preskriptionstider gäller om preskriptionen inte har avbrutits redan innan preskriptionstiden har löpt ut.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi

  • Asgharian, Hossein & Lars Nordén, Räntebärande instrument. Värdering och riskhantering, Studentlitteratur, Lund 2007 (232 s)
  • Buchanan, James M, Maktens gränser, Ratio, Stockholm 1988 (133 s)
  • Cassel, Gustav, Penningväsendet efter 1914, Norstedts, Stockholm 1922 (356 s)
  • Coase, Ronald H, Företaget, marknaden och lagarna, Ratio, Stockholm 1992 (222 s)
  • Dyring, Anna Greta, Verkligheten bakom siffrorna. Befolkningsfrågan i nytt ljus, SAREC, Stockholm 1994 (70 s)
  • Friedman, Milton, Kapitalism och frihet En konstruktiv analys av den moderna kapitalismen, Aldus, Stockholm 1972 (251 s)