Francesco Albani

Från Wikipedia
Francesco AlbaniBebådelsen (cirka 1645). Eremitaget, Sankt Petersburg.

Francesco Albani, född 17 augusti 1578 i Bologna, död 4 oktober 1660 i Bologna, var en italiensk målare tillhörig Bolognaskolan, verksam i Bologna och Rom. Han härstammade från den albanska adelssläkten Albani.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han studerade först för den flamländske målaren Denis Calvaert och sedan vid Carracciakademin. I Rom fick han många viktiga uppdrag, men 1625 återvände han till sin hemstad. Här ägnade han sig framför allt åt landskapsmåleri med staffage.

Albani var lärare åt Carlo Cignani.

Måleri[redigera | redigera wikitext]

Albani blev populär bland sina samtida för sina altartavlor och intagande religiösa och målningar, men har särskilt gjort sig känd genom en mängd mytologiska scener, i vilka Venus, omgiven av lekande amoriner, är huvudpersonen. Som modeller använde han oftast sin sköna maka och sina barn. Miljön är nästan alltid ljuva och arkadiska herdelandskap.[1]

Prov på hans mjuka, graciösa konst finns i de flesta europeiska museer. På Nationalmuseum, Stockholm[2], finns en mycket typisk Venus omgiven av amoriner i landskap[1] och på Vänersborgs museum[3].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955. (spalt 457)
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ Vänersborgs museum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]