Franz von Schober

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Franz von Schober framför Torups slott. målad av Leopold Kupelwieser
An die Musik – Schobers libretto tonsatt av Franz Schubert.

Franz Adolf Friedrich von Schober, från 1801 von Schober, född 17 maj 1796 på Torup, Malmöhus län, död 13 september 1882 i Dresden, var en österrikisk författare, librettist, legationsråd, tecknare och litograf.

Han var son till inspektoren på Torup hovrådet Tore Franz Schober (som adlades 1801) och Catharina Derffel (Derphel) och gift 1856–1860 med författaren Thekla von Gumpert samt bror till Axel Arvid Franz von Schober och konstnären Ludwiga von Schober gift Siboni. Efter faderns död 1802 studerade von Schober vid en skola i Schnepfental och genomgick sedan klosterseminariet i Kremsmünster i Österrike. Han började studera juridik 1815 i Wiens universitet men kom allt djupare att intressera sig för poesi, musik och konst. Omkring 1818 planerade han att utbilda sig till landskapsmålare men bekantskapen med Franz Schubert ledde honom till en helt ny inriktning som författare, tecknare och mecenat för Wiens unga konstnärsvärld. En stor del av sitt liv tillbringade von Schober på resande fot han uppehöll sig tillsammans med en morbror i Sverige 1816–1817 för att inkassera ett större belopp som fadern lånat ut till friherre Axel Josua Stiernblad på Torup. Han vistades i Breslau 1823–1825 där han utan större framgång arbetade som komisk skådespelare vid stadsteatern under namnet Torupson. Han startade 1826 ett litografiskt institut i Wien som gav ut ett flertal påkostade verk men eftersom lönsamheten var dålig sålde han institutet 1829 med en stor ekonomisk förlust. Han var därefter verksam som förvaltare av familjegodset Chorherrn utanför Wien som såldes efter moderns död 1833. Omkring 1843 utnämndes han till kammarherre och legationsråd hos storhertigen av Sachsen-Weimar med huvuduppgiften att författa prologer för teatern och hovets fester. Omkring 1844 vistades han en tid i Rom och Floren där han lärde känna konstnärerna Gustaf Wilhelm Palm, Fritz von Dardel, Egron Lundgren och Bengt Erland Fogelberg. Under sitt äktenskap med Thekla von Gumpert bodde han i Dresden, Budapest och efter separationen bosatte han sig i München och slutligen Dresden där han avled i det närmaste utfattig. Som konstnär utförde han porträttteckningar, karikatyrer och ett antal litografier samt ett par album ned tecknade utsikter från Sverige, Italien och Weimar med omgivning. Tillsammans med arkitekten Heinrich von Förster ritade han möbler och svarade för utformningen av Schuberts gravvård. von Schober är representerad vid Schubertmuseet i Wien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt konstnärslexikon del V, sid 76-77, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
  • Constant von Wurzbach: Schober, Franz von. I: Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich. Band 31, S. 62–65. (Webbupplaga) – med felaktigt födelseår.
  • Mária Eckhardt: Schubert's and Liszt's friend and poet: Franz von Schober. in: Liszt Saeculum 1, Budapest 1996, Nr. 56, 13 – 19.
  • Ilija Dürhammer: "Affectionen einer lebhaft begehrenden Sinnlichkeit". Der "Schobert"-Kreis zwischen "neuer Schule" und Weltschmerz, in: Walther Dürr, S. Schmalzriedt, Th. Seyboldt (ed.): Schuberts Lieder nach Gedichten aus seinem literarischen Freundeskreis. Auf der Suche nach dem Ton der Dichtung in der Musik. Kongreßbericht Ettlingen 1997. Frankfurt a. M. 1999, 39-58.
  • Siegfried Schmalzriedt: "Meiner Seele Saiten streift". Franz von Schobers Lyrik in Franz Schuberts Vertonungen, In: Walther Dürr, S. Schmalzriedt, Th. Seyboldt (Hg.): Schuberts Lieder nach Gedichten aus seinem literarischen Freundeskreis. Auf der Suche nach dem Ton der Dichtung in der Musik. Kongreßbericht Ettlingen 1997. Frankfurt a. M. 1999, 59-80.
  • Ilija Dürhammer: Schuberts literarische Heimat. Dichtung und Literatur-Rezeption der Schubert-Freunde, Wien-Köln-Weimar 1999.
  • Michael Kohlhäufl: Poetisches Vaterland. Dichtung und politisches Denken im Freundeskreis Franz Schuberts, Kassel 1999.
  • Rita Steblin: The Schober family's "tiefe sittliche Verdorbenheit" as revealed in spy reports from 1810 about Ludovica and her mother, in: Schubert durch die Brille 29. Hans Schneider, Tutzing 2002, 39-65.
  • Michael Lorenz: Die Genealogie der Familie Schober. I: Schubert durch die Brille 30. Hans Schneider, Tutzing 2003. (Der Stammbaum aus diesem Aufsatz online)
  • Till Gerrit Waidelich: „Torupson“ und Franz von Schober – Leben und Wirken des von Frauen, Freunden und Biographen umworbenen Schubert- und Schwind-Freundes. I: Schubert:Perspektiven 6 (2006), Heft 1 und 2 - Sonderheft, S. 1-237. ISSN 1617-6340. Inhaltsverzeichnis und Personenregister. I: Schubert:Perspektiven 7 (2007), S. 107-120.
  • Rita Steblin: Schober’s Love Affair with Marie von Spaun and the Role Played by Helene Schmith, the Wife of Mozart’s First Violinist, in: Schubert:Perspektiven 8 (2008), 48-86.