Hoppa till innehållet

Fritz Suhren

Från Wikipedia
Fritz Suhren
Sturmbannführer
Född10 juni 1908
Varel, Storhertigdömet Oldenburg, Kejsardömet Tyskland
Död12 juni 1950 (42 år)
Sandweier, Baden-Baden, Baden-Württemberg, Västtyskland
Inträde29 oktober 1931
Tjänstetid1931–1945
BefälKommendant i Ravensbrück

Fritz Suhren, född 10 juni 1908 i Varel, död 12 juni 1950 i Sandweier, var en tysk SS-Sturmbannführer och dömd krigsförbrytare. Från 1942 till 1945 var han kommendant i koncentrationslägret Ravensbrück, beläget omkring 75 kilometer norr om Berlin.

Suhren kommenderades i april 1941 till koncentrationslägret Sachsenhausen, där han med tiden blev förste Schutzhaftlagerführer, vilket innebar att han blev lägrets operative chef och kommendantens adjutant. I maj 1942 beordrade Suhren kapo Harry Naujoks (1901–1983) att hänga en fånge. Naujoks vägrade att göra detta men Suhren tvingade honom att stå bredvid galgen när fången hängdes.

Ravensbrück

[redigera | redigera wikitext]

På order av Oswald Pohl, chef för SS-Wirtschafts- und Verwaltungshauptamt, utnämndes Suhren den 1 september 1942 till kommendant i Ravensbrück.[1] Suhren föresatte sig att låta fångarna arbeta så hårt som möjligt och ge dem så små matransoner som möjligt. Suhren hade även i uppgift att välja ut fångar som skulle undergå medicinska experiment. Under ledning av Karl Gebhardts företogs experiment med ben-, muskel- och nervregeneration samt bentransplantation. Därtill utfördes omfattande steriliseringsexperiment på lägerfångarna i Ravensbrück.

Flykt och död

[redigera | redigera wikitext]

I slutet av april 1945 flydde Suhren med bland andra SS-Oberscharführer Hans Pflaum från Ravensbrück i riktning mot Malchow. I maj greps de av de allierade och internerades i lägret Neuengamme. Innan de hann ställas inför militärdomstol, flydde Suhren och Pflaum ur lägret. Suhren gick under jorden och antog namnet "Herbert Pakusch". Av en händelse träffade Suhren i oktober 1948 en före detta sekreterare från Ravensbrück och i mars påföljande år greps han. Amerikanska myndigheter utlämnade honom och Pflaum till den franska ockupationsmakten. En militärdomstol dömde dem till döden den 10 mars 1950. Suhren och Pflaum avrättades genom arkebusering den 12 juni 1950 i ett skogsområde i närheten av Sandweier.[2][3]

  1. ^ Segev 1988, s. 71.
  2. ^ Eichmüller 2012, s. 69.
  3. ^ Klee 2007, s. 616.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Eichmüller, Andreas (2012) (på tyska). Keine Generalamnestie: die strafrechtliche Verfolgung von NS-Verbrechen in der frühen Bundesrepublik. München: Oldenbourg Verlag. ISBN 978-3-486-70412-9 
  • Heberer, Patricia; Matthäus, Jürgen (2008) (på engelska). Atrocities on Trial: Historical Perspectives on the Politics of Prosecuting War Crimes. Lincoln, Nebraska: University of Nebraska Press. ISBN 978-0-8032-1084-4 
  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Morrison, Jack G. (2000) (på engelska). Ravensbrück: Everyday Life in a Women's Concentration Camp 1939–45. Princeton, New Jersey: Wiener. ISBN 1-55876-218-3 
  • Segev, Tom (1988) (på engelska). Soldiers of Evil: The Commandants of the Nazi Concentration Camps. New York: McGraw-Hill. ISBN 0-07-056058-7