GEICO 500

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flag of Alabama.svg GEICO 500
TalladegaSuperspeedway2-2.jpg
Talladega Superspeedway

GEICO 500 är ett stockcarlopp ingående i Monster Energy NASCAR Cup Series som körs över 188 varv (500,08 miles 804,800 km) på den 2,66 mile långa ovalbanan Talladega Superspeedway i Lincoln i Alabama i USA. Loppet har körts årligen sedan 1970 och är ett av två lopp under säsongen som körs på Talladega, det andra är 1000Bulbs.com 500.

Tidigare namn[redigera | redigera wikitext]

  • Alabama 500 (1970)
  • Winston 500 (1971–1993, 1997)
  • Winston Select 500 (1994–1996)
  • DieHard 500 (1998–2000)
  • Talladega 500 (2001)
  • Aaron's 499 (2002–2014)

Tidigare vinnare[redigera | redigera wikitext]

Säsong Datum No. Förare Team Konstruktör Distans Tid Snitthastighet
(mph)
Rapport
Varv Miles (km)
1970 12 april 40 Pete Hamilton Petty Enterprises Plymouth 188 500,08 (804,8) 3:16.59 152,321 Rapport
1971 16 maj 21 Donnie Allison Wood Brothers Racing Mercury 188 500,08 (804,8) 3:23.32 147,419 Rapport
1972 7 maj 21 David Pearson Wood Brothers Racing Mercury 188 500,08 (804,8) 3:43.15 134,400 Rapport
1973 6 maj 21 David Pearson Wood Brothers Racing Mercury 188 500,08 (804,8) 3:47.23 131,956 Rapport
1974 5 maj 21 David Pearson Wood Brothers Racing Mercury 170a[1] 452,2 (727,745) 3:28.09 130,220 Rapport
1975 4 maj 15 Buddy Baker Bud Moore Engineering Ford 188 500,08 (804,8) 3:26.59 144,948 Rapport
1976 2 maj 15 Buddy Baker Bud Moore Engineering Ford 188 500,08 (804,8) 2:56.37 169,887 Rapport
1977 1 maj 88 Darrell Waltrip DiGard Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:01.59 164,877 Rapport
1978 14 maj 11 Cale Yarborough Junior Johnson & Associates Oldsmobile 188 500,08 (804,8) 3:07.53 155,699 Rapport
1979 6 maj 15 Bobby Allison Bud Moore Engineering Ford 188 500,08 (804,8) 3:13.52 154,770 Rapport
1980 4 maj 28 Buddy Baker Ranier-Lundy Oldsmobile 188 500,08 (804,8) 2:56.00 170,481 Rapport
1981 3 maj 28 Bobby Allison Ranier-Lundy Buick 188 500,08 (804,8) 3:20.52 149,376 Rapport
1982 2 maj 11 Darrell Waltrip Junior Johnson & Associates Buick 188 500,08 (804,8) 3:11.19 156,597 Rapport
1983 1 maj 43 Richard Petty Petty Enterprises Pontiac 188 500,08 (804,8) 3:14.55 153,936 Rapport
1984 6 maj 28 Cale Yarborough Ranier-Lundy Chevrolet 188 500,08 (804,8) 2:53.27 172,988 Rapport
1985 5 maj 9 Bill Elliott Melling Racing Ford 188 500,08 (804,8) 2:41.04 186,288 Rapport
1986 4 maj 22 Bobby Allison Stavola Brothers Racing Buick 188 500,08 (804,8) 3:10.16 157,698 Rapport
1987 3 maj 28 Davey Allison Ranier-Lundy Ford 178b 473,48 (761,992) 3:04.12 154,228 Rapport
1988 1 maj 55 Phil Parsons Leo Jackson Racing Oldsmobile 188 500,08 (804,8) 3:11.40 156,547 Rapport
1989 7 maj 28 Davey Allison Robert Yates Racing Ford 188 500,08 (804,8) 3:12.30 155,869 Rapport
1990 6 maj 3 Dale Earnhardt Richard Childress Racing Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:08.02 159,571 Rapport
1991 6 majc[2] 33 Harry Gant Leo Jackson Racing Oldsmobile 188 500,08 (804,8) 3:01.10 165,620 Rapport
1992 3 maj 28 Davey Allison Robert Yates Racing Ford 188 500,08 (804,8) 2:59.01 167,609 Rapport
1993 2 maj 4 Ernie Irvan Morgan-McClure Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:13.04 155,412 Rapport
1994 1 maj 3 Dale Earnhardt Richard Childress Racing Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:10.32 157,478 Rapport
1995 30 april 6 Mark Martin Roush Racing Ford 188 500,08 (804,8) 2:47.43 178,902 Rapport
1996 28 april 4 Sterling Marlin Morgan-McClure Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:20.02 149,999 Rapport
1997 10 majd 6 Mark Martin Roush Racing Ford 188 500,08 (804,8) 2:39.18 188,354 Rapport
1998 26 april 18 Bobby Labonte Joe Gibbs Racing Pontiac 188 500,08 (804,8) 3:30.40 144,428 Rapport
1999 25 april 3 Dale Earnhardt Richard Childress Racing Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:03.38 163,395 Rapport
2000 16 april 24 Jeff Gordon Hendrick Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:06.11 161,157 Rapport
2001 22 april 55 Bobby Hamilton Andy Petree Racing Chevrolet 188 500,08 (804,8) 2:43.04 184,003 Rapport
2002 21 april 8 Dale Earnhardt Jr. Dale Earnhardt, Inc. Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:08.41 159,022 Rapport
2003 6 april 8 Dale Earnhardt Jr. Dale Earnhardt, Inc. Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:27.28 144,625 Rapport
2004 25 april 24 Jeff Gordon Hendrick Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:51.53 129,396 Rapport
2005 1 maj 24 Jeff Gordon Hendrick Motorsports Chevrolet 194e[3] 516,04 (830,485) 3:30.46 146,904 Rapport
2006 1 majc[4] 48 Jimmie Johnson Hendrick Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:29.59 142,891 Rapport
2007 29 april 24 Jeff Gordon Hendrick Motorsports Chevrolet 192e[5] 510,72 (821,924) 3:18.46 154,167 Rapport
2008 27 april 18 Kyle Busch Joe Gibbs Racing Toyota 188 500,08 (804,8) 3:10.37 157,409 Rapport
2009 26 april 09 Brad Keselowski Phoenix Racing Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:23.20 147,565 Rapport
2010 25 april 29 Kevin Harvick Richard Childress Racing Chevrolet 200e[6] 532 (856,171) 3:31.58 150,590 Rapport
2011 17 april 48 Jimmie Johnson Hendrick Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:12.01 156,261 Rapport
2012 6 maj 2 Brad Keselowski Penske Racing Dodge 194e[7] 516,04 (830,485) 3:13.17 160,192 Rapport
2013 5 maj 34 David Ragan Front Row Motorsports Ford 192e[8] 510,72 (821,924) 3:26.02 148,729 Rapport
2014 4 maj 11 Denny Hamlin Joe Gibbs Racing Toyota 188 500,08 (804,8) 3:17.16 152,103 Rapport
2015 3 maj 88 Dale Earnhardt Jr. Hendrick Motorsports Chevrolet 188 500,08 (804,8) 3:08.08 159,487 Rapport
2016 1 maj 2 Brad Keselowski Team Penske Ford 188 500,08 (804,8) 3:34.15 140,046 Rapport
2017 7 maj 17 Ricky Stenhouse Jr. Roush Fenway Racing Ford 191e[9] 508,06 (817,643) 3:29.16 145,669 Rapport
2018 29 april 22 Joey Logano Team Penske Ford 188 500,08 (804,8) 3:16.46 152,489 Rapport
  • ^a – Loppet kortat 10 procent på grund av rådande energikris.
  • ^b – Loppet kortades på grund av mörker på ej belyst bana. Detta efter att loppet rödflaggats i två och en halv timme under den tid det tog att reparera skyddsstaketet efter Bobby Allisons krasch på varv 22.
  • ^c – Loppet framskjutet från söndag till måndag på grund av regn.
  • ^d – Loppet skulle egentligen körts 27 april men fick flyttas till den 10 maj på grund av långvarit regn samt av logistikskäl.
  • ^e – Loppet förlängt enligt NASCAR:s regel om att ett lopp inte får avgöras bakom säkerhetsbilen.

Förare med flera segrar[redigera | redigera wikitext]

Antal segrar Förare År
4 Jeff Gordon 2000, 2004, 2005, 2007
3 David Pearson 1972, 1973, 1974
Buddy Baker 1975, 1976, 1980
Bobby Allison 1979, 1981, 1986
Davey Allison 1987, 1989, 1992
Dale Earnhardt 1990, 1994, 1999
Dale Earnhardt Jr. 2002, 2003, 2015
Brad Keselowski 2009, 2012, 2016
2 Darrell Waltrip 1977, 1982
Cale Yarborough 1978, 1984
Mark Martin 1995, 1997
Jimmie Johnson 2006, 2011

Team med flera segrar[redigera | redigera wikitext]

Vinster Team År
7 Hendrick Motorsports 2000, 2004, 2005, 2006, 2007, 2011, 2015
4 Wood Brothers Racing 1971, 1972, 1973, 1974
Ranier-Lundy 1980, 1981, 1984, 1987
Richard Childress Racing 1990, 1994, 1999, 2010
3 Bud Moore Engineering 1975, 1976, 1979
Joe Gibbs Racing 1998, 2008, 2014
Roush Fenway Racing 1995, 1997, 2017
Team Penske 2012, 2016, 2018
2 Petty Enterprises 1970, 1983
Junior Johnson & Associates 1978, 1982
Leo Jackson Racing 1988, 1991
Robert Yates Racing 1989, 1992
Morgan-McClure Motorsports 1993, 1996
Dale Earnhardt, Inc. 2002, 2003

Konstruktörer efter antal segrar[redigera | redigera wikitext]

Antal segrar Konstruktör År
19 Chevrolet 1977, 1984, 1990, 1993, 1994, 1996, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2009, 2010, 2011, 2015
13 Ford 1975, 1976, 1979, 1985, 1987, 1989, 1992, 1995, 1997, 2013, 2016, 2017, 2018
4 Mercury 1971, 1972, 1973, 1974
Oldsmobile 1978, 1980, 1988, 1991
3 Buick 1981, 1982, 1986
2 Pontiac 1983, 1998
Toyota 2008, 2014
1 Dodge 2012

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dame, Mike (17 januari 1991). ”Nascar Prepares For Crisis” (på engelska). Orlando sential. http://articles.orlandosentinel.com/1991-01-17/sports/9101170073_1_sunbank-al-unser-nascar. Läst 16 augusti 2017. 
  2. ^ ”Winston 500 Postponed By Showers” (på engelska). Tulsa World. 6 maj 1991. http://www.tulsaworld.com/archives/winston-postponed-by-showers/article_3d7fb725-fc6a-540c-8176-4608d0945ca0.html. Läst 16 augusti 2017. 
  3. ^ Caldwell, Dave (2 maj 2005). ”It's Gordon Versus the Track at Talladega, and Gordon Wins” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/2005/05/02/sports/othersports/its-gordon-versus-the-track-at-talladega-and-gordon-wins.html. Läst 16 augusti 2017. 
  4. ^ ”Talladega race postponed” (på engelska). Autosport Media UK. 30 april 2006. https://www.autosport.com/nascar/news/51265/talladega-race-postponed. Läst 16 augusti 2017. 
  5. ^ Blount, Terry (30 april 2007). ”Beer busted: Gordon wins, Talladega fans hurl” (på engelska). ESPN. http://www.espn.com/racing/columns/story?columnist=blount_terry&id=2853549&seriesId=2. Läst 16 augusti 2017. 
  6. ^ ”Kevin Harvick wins with last pass at Talladega”. Los Angeles Times. 25 april 2010. http://articles.latimes.com/2010/apr/25/sports/la-sp-newswire-20100426. Läst 13 november 2017. 
  7. ^ Jennings, Joe (6 maj 2012). ”Keselowski captures overtime thriller at Talladega” (på engelska). Motorsport Network. https://www.motorsport.com/nascar-cup/news/keselowski-captures-overtime-thriller-at-talladega/?y=2012&s=1. 
  8. ^ Jennings, Joe (6 maj 2013). ”Ragan scores in wild finish at Talladega” (på engelska). Motorsport Network. https://www.motorsport.com/nascar-cup/news/ragan-scores-in-wild-finish-at-talladega/?y=2013&s=1. Läst 16 augusti 2017. 
  9. ^ Spencer, Lee (7 maj 2017). ”Stenhouse wins first NASCAR Cup race with last-lap pass” (på engelska). Motorsport Network. https://www.motorsport.com/nascar-cup/news/stenhouse-wins-first-nascar-cup-race-with-last-lap-pass-903130/?s=1. Läst 16 augusti 2017. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]