Galerius
Gaius Galerius Valerius Maximianus, född cirka 250 i Serdica i Trakien, död 5 maj 311, var romersk kejsare från 305 till 311. Han är känd för sina förföljelser av kristna.
Galerius utnämndes 293 av Diocletianus till cæsar med verksamhetsområde i Orienten. Som ivrig anhängare av den romerska religionen lär han ha eggat Diocletanus till förföljelserna mot de kristna och tillämpade strängare än övriga kejsare i sin riksdel de mot kristendomen riktade edikten. Efter att ha utnämnts till Augustus 305 fortsatte han förföljelserna mot de kristna till kort före sin död. Galerius var i sitt styre fullföljare av Diocletianus politiska system, och försökte med kraft upprätthålla dennes skapelse.[1]
Noter
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
| Företrädare: Diocletianus och Maximianus |
Romersk kejsare (Caesar från 293) 305 - 311 med Constantius I Chlorus, Konstantin den store, Licinius och Maximinus Daia |
Efterträdare: Konstantin den store, Licinius och Maximinus Daia |
