Rödvingad fnittertrast

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Garrulax formosus)
Rödvingad fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteTrochalopteron
ArtRödvingad fnittertrast
T. formosum
Vetenskapligt namn
§ Trochalopteron formosum
Auktor(Verreaux, 1869)

Rödvingad fnittertrast[2] (Trochalopteron formosum) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Rödvingad fnittertrast är en rätt stor (27-28 cm), matt rostbrun fnittertrast. Fjäderdräkten är mestadels brun med stora inslag av rött på vingarna och stjärten. Hjässan och örontäckarna är grå med mörka streck och strupen mörk. Näbb och ben är svartaktiga. Sången består av upprepade, ljudliga men rätt tunna visslande fraser, i engelsk litteratur återgiven som "chu-weewu".[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rödvingad fnittertrast delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Trochalopteron formosum formosum – förekommer i sydvästra Kina (sydvästra Sichuan, nordöstra Yunnan och södra Guangxi)
  • Trochalopteron formosum greenwayi – förekommer i norra Tonkin (Fan Si Pan-bergen)

1995 rapporterades ett antal rödvingade fnittertrastar på Isle of Man efter att några burfåglar rymt. Följande år lyckades arten genomföra häckningar, men etablerade aldrig någon hållbar population.[6][7]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderas arterna i Trochalopteron i Garrulax, men genetiska studier har visat att de är närmare släkt med exempelvis prakttimalior (Liocichla) och sångtimalior (Leiothrix).[8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rödvingad fnittertrast hittas i skog, ungskog, buskmarker och bambu från 900 till 3000 meters höjd. Den är en skygg fågel som uppträder i par eller små grupper i tät växtlighet nära marken. Det råder kunskapsbrist om både dess föda, men den tros inta ryggradslösa djur och visst vegetabiliskt material. Fågeln häckar i juni och juli, och båda könen matar ungarna. Arten är stannfågel men kan utföra vissa oregelbundna rörelser i höjdled, framför allt under kraftigt snöfall.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som alltifrån sällsynt till ganska vanlig.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Trochalopteron formosum Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b] Collar, N. & Robson, C. (2018). Red-winged Laughingthrush (Trochalopteron formosum). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad 18 december 2018.
  6. ^ Steve P. Dudley (2005) Changes to Category C of the British List, Ibis 147:803
  7. ^ Malcolm Ogilvie (2003) Non-native birds breeding in the United Kingdom in 2001 British Birds 96:620-625
  8. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]