Asien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Asien
Asien i världen.
Politisk karta.
Area:
Folkmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:
Lägsta punkt:
43 810 582 km²
4 400 000 000
48
7
Mount Everest 8 848 m ö.h.
Döda havet 417,5 m u.h.

Stater[1]
Afghanistan Afghanistan
Armenien Armenien
Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Bahrain Bahrain
Bangladesh Bangladesh
Bhutan Bhutan
Brunei Brunei
Burma Burma
Cypern Cypern
Filippinerna Filippinerna
Förenade Arabemiraten Förenade Arabemiraten
Georgien Georgien
Flag of India.svg Indien
Indonesien Indonesien
Irak Irak
Iran Iran
Israel Israel
Japan Japan
Jemen Jemen
Jordanien Jordanien
Kambodja Kambodja
Kazakstan Kazakstan
Kina Kina
Kirgizistan Kirgizistan
Kuwait Kuwait
Laos Laos
Libanon Libanon
Malaysia Malaysia
Maldiverna Maldiverna
Mongoliet Mongoliet
Nepal Nepal
Nordkorea Nordkorea
Oman Oman
Pakistan Pakistan
Qatar Qatar
Ryssland Ryssland
Saudiarabien Saudiarabien
Singapore Singapore
Sri Lanka Sri Lanka
Sydkorea Sydkorea
Syrien Syrien
Tadzjikistan Tadzjikistan
Thailand Thailand
Taiwan Taiwan
Turkiet Turkiet
Turkmenistan Turkmenistan
Uzbekistan Uzbekistan
Vietnam Vietnam
Östtimor Östtimor

Europeiska stater med yta i Asien
Ryssland Ryssland

Storbritannien Storbritanniens utomeuropeiska territorier (Akrotiri och Dhekelia och Brittiska territoriet i Indiska oceanen Brittiska territoriet i Indiska oceanen)

Frankrike Frankrikes utomeuropeiska departement (Réunion)

Turkiet Turkiet


Särskilda områden
Hongkong Hongkong (Kina)

Julön Julön (Australien)

Kokosöarna Kokosöarna (Australien)

Macao Macao (Kina)

Palestina Palestinska myndigheten

Irakiska Kurdistan Kurdistan (Irak, Iran, Turkiet, Armenien, Syrien)


Största städer:


Asia satellite.jpg

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå genom Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Gränsen mellan Asien och Afrika anses normalt vara Sueznäset och Röda havet. Omkring 62 % av världens befolkning bor i Asien, varav enbart kring 3 % bor i norra och innersta delen, det vill säga Mongoliet, de centralasiatiska länderna Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Tadzjikistan, de kinesiska provinserna Xinjiiang, Tibet, Qinghai och ryska Sibirien.

Då världsdelar delvis definieras genom kulturgeografi, det vill säga på grundval av kulturell samhörighet, och inte genom geologi, råder det en skillnad mellan Asien som världsdel och som geografisk kontinent. Asien och Europa befinner sig på samma kontinent och denna heter Eurasien. Världsdelen Asien omfattar en del av den Eurasiatiska kontinenten, närmare bestämt ett område från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings Sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Idén om att den gamla världen har tre kontinenter går tillbaka till antiken. Namnet Asien härleds från de uråldriga civilisationerna i Mellanöstern. Asien var under Romarriket benämning på en romersk provins som låg i dagens Turkiet. Betydelsen för namnet Asien har senare kommit att utsträckas till att omfatta hela området från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet Asien kommer via latin från den antika grekiskans Ασία, ett namn som för första gången nedtecknades cirka 440 f.Kr. av Herodotos. Under Antiken refererade Asien till Mindre Asien (varav en del utgjorde den romerska provinsen Asia) eller för att beskriva Persiska riket. Även tidigare kände Homeros till en trojansk allierad vid namn Asios Hyrtakides, som var son till Hyrtacus, som var en regent över flera städer. Homeros beskriver även ett träsk vid namn ασιος i Iliaden. Den grekiska termen är möjligen tagen från Assuwa, som var en konfederation av stater i västra Anatolien under 1300-talet f.Kr. Det hettitiska prefixet assu- (bra) spelade förmodligen in där.

En annan teori är att ordet kommer från det akkadiska ordet (w)aṣû(m), besläktat med hebreiska יצא, som betyder "att gå ut", eller "att stiga", som refererar till solens riktning vid soluppgång, vilket kan kontrasteras till den liknande etymologin för Europa, där det semitiska ordet erēbu, som innebär solens nedgång. Dessa etymologier förutsätter ett Mellanöstern-perspektiv.

En tredje teori är det feniciska ordet "asa", som betyder öst, till skillnad från det feniciska ordet "ereb" för Europa.

Först från omkring 1800 kom ordet att användas för hela kontinenten, inklusive Kina och Sibirien - det var också först från mitten av 1700-talet som européerna fått en klarare uppfattning om de viktigaste dragen i världsdelens geografi, till exempel kusterna i norr, de större floderna och klimatet på olika håll. Före denna tid användes "Indien" som en allmän beteckning på hela området från Indus till Filippinerna, och länderna norr därom - Kina, Japan, Tibet och Mongoliet - var i praktiken helt stängda för vita män.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Asien är till ytan världens största världsdel, och upptar två tredjedelar av superkontinenten Eurasien, som förutom Asien även består av Europa. Gränsen mellan världsdelarna går från Uralbergen och utmed Kaspiska havets kust, förbi Kaukasusbergen och genom Bosporensundet i Turkiet.

Asien inrymmer en stor geografisk mångfald. De norra delarna, främst Sibirien, visar flera såväl geografiska som geologiska likheter med Nordamerika och norra Europa, och utgörs av tundra, myrar, barrskogar (taigan), sjöar och bergskedjor, och den långa kusten mot Norra ishavet i norr är starkt påverkad av den arktiska inlandsisen, som bildat trånga vikar, fjordar, skärgårdar och myrmarker.

Områden[redigera | redigera wikitext]

Norra Asien[redigera | redigera wikitext]

Denna term är ovanlig hos geografer men refererar oftast till Rysslands asiatiska del, som är mer känd som Sibirien. Ibland inkluderas även norra delar av andra asiatiska länder, såsom Kazakstan, i norra Asien.

Centralasien[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Centralasien

Det finns ingen absolut definition på hur denna term ska användas. Generellt syftar Centralasien på:

Östasien[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Östasien

Området kallas även Fjärran östern. Detta område inkluderar:

Ibland inkluderas även Mongoliet och Vietnam i Östasien. I mer informella sammanhang inkluderas även ibland Sydostasien i begreppet Östasien.

Sydostasien[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Sydostasien

Denna region inkluderar Malackahalvön, Indokina samt öar i Indiska oceanen och Stilla havet. Staterna regionen inkluderar är:

Sydasien (eller Indiska halvön)[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Sydasien

Sydasien kallas ibland Indiska halvön. Regionen inkluderar:

Sydvästasien (eller Västra Asien)[redigera | redigera wikitext]

Denna region kallas även Mellanöstern, som är en vanligare term i Europa och Amerika. Sydvästasien inkluderar:

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Asiens historia

Asien var den andra kontinent som nåddes av människan, som hade sitt ursprung i Afrika. Det var också i Asien de första stadskulturerna uppstod - i Mesopotamien, Indusdalen, Persien och Kina.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Räknat efter köpkraftsbaserad BNP är Asiens största ekonomi Japan. Efter år 2000 har Japans, Kinas och Indiens ekonomier varit stadda i kraftig tillväxt, och alla tre har ofta noterat en årlig tillväxt på över 6 %. Kina är efter USA världens största ekonomi, följt av Japan och Indien som världens tredje och fjärde största ekonomier. Räknat efter nominell BNP är Kina Asiens största nationella ekonomi och världens näst största.

Ekonomisk tillväxt i Asien mellan slutet av andra världskriget och 1990-talet var koncentrerad till länderna kring Stilla havet samt oljeländerna i sydväst, och det är först på senare år stark tillväxt spridits även till andra regioner. Under slutet av 1980-talet och det tidiga 1990-talet var Japans ekonomi nästan lika stor som resten av kontinentens tillsammans. 1995 var Japans ekonomi (dvs dess inhemska omsättning av pengar och dess produktion) nästan i nivå med USA:s, efter att den japanska valutan stigit till sitt högsta värde någonsin. Sedan dess har dock Japans valuta stabiliserats och Kina har vuxit till att bli Asiens största ekonomi, följt av Japan och sedan antingen Sydkorea eller Indien på tredje plats, beroende av vilken källa som används.

Asiens självständiga stater i alfabetisk ordning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Förenta Nationernas indelning tillhör följande stater Asien:[1]

Särskilda områden[redigera | redigera wikitext]

Stater tillhörande vissa europeiska politiska organisationer[redigera | redigera wikitext]

Europeiska stater med yta i Asien[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] United Nations Group of Experts on Geographical Names (2008). ”Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings”. Förenta nationerna. http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#asia. Läst 17 oktober 2008.