Genetiskt fingeravtryck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Genetiska fingeravtryck (även kallat DNA-profil och DNA-fingeravtryck) kan användas för att identifiera individer i brottsutredningar och faderskapstest samt för att diagnostisera ärftliga sjukdomar.[1][2] Ett genetiskt fingeravtryck är lika unikt som ett konventionellt fingeravtryck, men är under brottsutredningar oftast lättare att påträffa.[3]

Vid identifiering av genetiska fingeravtryck används inte hela genomet utan bara repetitiva DNA-fragment (VNTR), varav korta fragment s.k. mikrosatelliter (STR) används i störst utsträckning.

Procedur[redigera | redigera wikitext]

VNTR[redigera | redigera wikitext]

VNTR är en förkortning av Variable Number of Tandem Repeats. Det är icke kodande sekvenser på DNA-strängen som upprepas ett stort antal gånger, vilket betyder att det är repetitiva sekvenser. Antalet upprepningar är unikt för varje individ. Detta utnyttjas vid faderskapstest och brottsutredningar. Den höga hastigheten av mutationer som sker då cellen replikeras är orsaken till att VNTR skiljer sig mellan individer. Ca 30% av genomet består av VNTR (icke kodande sekvenser).[4]

Mikrosatelliter (STR)[redigera | redigera wikitext]

Mikrosatelliter, också kallat STR (Short Tandem Repeats), är DNA-fragment i sekvenser av 1-6 baspar som upprepas i lång följd. Dessa repeteras ca 5-50 gånger och återfinns på omkring 1000 loci i det mänskliga DNA:t.[5] STR har kortare sekvenser än VNTR. På grund av hög mutations hastighet och stor variation kan STR användas som mått på genetisk variation inom t.ex. populationsgenetik.[6] 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Genetiska analyser”. Statens medicinsk-etiska råd. http://www.smer.se/teman/genetiska-analyser/. 
  2. ^ ”What is DNA profiling?”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160209073952/http://www.sciencemuseum.org.uk/whoami/findoutmore/yourgenes/whydoscientistsstudygenes/whatisdnaprofiling. Läst 4 februari 2016. 
  3. ^ ”Use of DNA in identification”. Arkiverad från originalet den 10 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150510192926/http://www.accessexcellence.org/RC/AB/BA/Use_of_DNA_Identification.php. Läst 11 februari 2016. 
  4. ^ ”rDNA: Variable Numbers of Tandem Repeats (VNTRs)”. www.rvc.ac.uk. http://www.rvc.ac.uk/review/dna_1/4_VNTRs.cfm. Läst 11 februari 2016. 
  5. ^ NordGen. ”Moleculär karakterisering med DNA-markörer / Hvorfor og hvordan bevare? / Innehåll / Husdjur / NordGens webbplats - NordGen”. www.nordgen.org. http://www.nordgen.org/index.php/skand/content/view/full/1738. Läst 11 februari 2016. 
  6. ^ [www.ibg.uu.se/digitalAssets/204/204654_3utter-marianne-sammanf.doc ”Dokument”]. www.ibg.uu.se/digitalAssets/204/204654_3utter-marianne-sammanf.doc. Läst 11 november 2017.