Gerlegården

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gerlegården, december 2018

Gerlegården, uppförd 1783, är den äldsta bevarade byggnaden i Kungshamn.[1] Av de över 500 trankokerier som fanns i Bohuslän runt sekelskiftet 1800 är Gerlegården ett av få kvarvarande.[2] Här fanns också sillsalteri och tunnbinderi samt hamn med egna fartyg för export av produktionen till olika hamnar runt om i Europa.[1] Till fiskarnas och trankokarnas fromma startades senare också ett brännvinsbränneri med tillhörande krog.

Johan Hans Mikael Gerle (1709–1781) kom från Tyskland och slog sig ner i Visby, där han verkade som sadelmakare.[3] Hans söner Hindrik Georg Gerle (född 1747) och Michael Peter Gerle (född 1751) kom till Bohuslän och etablerade sig i Uddevalla och Gravarne, varigenom Gerlegården byggdes.[4][5][6] Gerlegården förblev i släktens ägo till 1890 då Alma Gerle och henne make Tancred Lundin sålde den till Per Larsson. Denne fortsatte sillsalteriverksamheten fram till 1896 då Gerlegården övertogs av Kungshamns församling. Östra magasinet användes som garage för församlingens likvagn. Mangårdsbygnaden disponerades av Skandinaviska Granit som även hade mellanlagring och utlastning av gatsten i anslutning till Gerlegården.[7] 1949 till 2008 ägdes Gerlegården av respektive Gravarne municipalsamhälle, Södra Sotenäs kommun och Sotenäs kommun. 2008 sålde Sotenäs kommun Gerlegården till Kungshamns hembygdsförening. Byggnaderna hade under åren farit mycket illa på grund av bristande underhåll. Hembygdsföreningen har lagt ner stora ekonomiska och ideella resurser, med stora donationer från institutioner och privatpersoner, för att återskapa den ursprungliga karaktären. Byggnaderna är i dag i mycket gott skick och används för uthyrning och föreningens egen verksamhet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Brandskattningsprotokoll från 1799, upprättat av Krono Befallningsman öfver Sunnervikens Fögderi, biträdd af nämndemannen Hindrik Erlandsson i Ellene och Christian Eliasson i Askum. (Originalhandlingen finns hos Bohusläns Museum)
  2. ^ 1923-, Pettersson, Johan, (1999 ;). Skärgårdsverken i Bohuslän : trankokerier och salterier under 1700-talets sillfiskeperiod. J. Pettersson. ISBN 9163081350. OCLC 186284366. https://www.worldcat.org/oclc/186284366. Läst 4 oktober 2018 
  3. ^ ”Landsarkivet i Visby - Riksarkivet” (på sv). Riksarkivet. https://riksarkivet.se/visby. Läst 16 november 2018. 
  4. ^ ”Kungliga biblioteket” (på sv). www.kb.se. https://www.kb.se/. Läst 16 november 2018. 
  5. ^ ”Kungshamns hembygsförening”. https://www.facebook.com/pages/category/Community-Organization/Kungshamns-Hembygdsf%C3%B6rening-541725922692113/. 
  6. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven” (på sv). sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Michael+Gerle&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Skrivelser_kungl_majt_8857971&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 16 november 2018. 
  7. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven” (på sv). sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=O_A&PageSize=50&EndastDigitaliserat=False&FacettFilter=arkis_aukt_huvudkategori_facet$F%C3%B6retag:&FacettLimits=YFFUWg:0&AvanceradSok=True&Ort=G%C3%B6teborgs+kommun&page=189&postid=Arkis+52300651-9BCA-11D5-BBD1-00D0B73E7A8B. Läst 7 december 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Kungshamns hembygdsförening