Gizaplatån
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Gizaplatån (أهرامات الجيزة) | |
| Platå | |
.svg) Karta över Gizaplatån
| |
| Land |  Egypten
|
|---|---|
| Distrikt | Giza |
| Landmärke | Pyramiderna i Giza Cheopspyramiden Sfinxen i Giza |
| Läge | |
| För allmänheten | Öppen för allmänheten |
| Geonames | 355017 |
| Världsarv | |
| Namn | Memfis och Gizaplatån |
| År | 1979 (#3) |
| Region | Afrika |
  Gizaplatåns placering i Egypten
| |
Gizaplatån i Egyptens guvernement Giza har flera monument och andra arkeologiskt viktiga platser från forntida Egypten, bland annat de välkända pyramiderna tillhörande faraonerna Cheops, Chefren och Mykerinos samt sfinxen i Giza.[1] Den moderna staden Giza angränsar till platån som är belägen ungefär 20 kilometer sydväst om centrala Kairo (Egyptens huvudstad). Den största pyramiden, Cheopspyramiden, är den enda av världens sju underverk från antiken som står kvar.[2] Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1979 tillsammans med det närliggande Memfis-området.[3]
Byggnadshistoria[redigera | redigera wikitext]
Gizaplatån var redan under Egyptens första dynasti en betydande begravningsplats. Här grävdes mastabor från första, andra och tredje dynastin fram. Det är oklart hur många av dessa anläggningar som blev förstörda under uppbyggnaden av pyramiderna och av senare kyrkogårdar.
Pyramidernas uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]
Pyramiderna skapades under den fjärde dynastin mellan 2 620 och 2 500 f.Kr.[4] De byggdes på ett nästan jämnt område av kalksten som var cirka 1000 x 2000 meter stor. Samtidigt uppfördes mindre pyramider, tempel, ytterligare begravningsplatser och byar för arbetarna.
Cheopspyramiden[redigera | redigera wikitext]
Den största av pyramiderna i Giza skapades för faraon Cheops som regerade omkring 2580 f.Kr.[4] Byggnaden var ursprungligen 146,6 m högt (idag 138,75 m) och sidorna har en genomsnittlig längd av 230,36 m. Den byggdes av ungefär 2,5 miljoner stenar. Stenarnas genomsnittliga vikt är 2,5 ton. Inne i pyramiden finns den så kallade stora gallerian som är 47 m lång och 8,5 m högt. Byggnadsmästare Hemiunu var under denna tid ansvarig för dynastins byggprojekt och därför antas att han även ledde pyramidens utformning. Vid gallerians slut ligger den kungliga gravkammaren och finns rester av en granitsarkofag kvar. Byggnaden har även en drottninggravkammare och en underjordisk kammare. Vid pyramidens östra sida finns resterna av ett tempel.
Pyramiden uppfördes omkring 2570 f.Kr. och var världens högsta byggnadsverk fram till 1300 e.Kr.[5]
Cheops skepp[redigera | redigera wikitext]
Cheops skepp är ett intakt fartyg från det forntida Egypten som förseglats i hålrum vid pyramidkomplexet vid foten av Cheopspyramiden omkring 2500 f.Kr. Skeppet är med största sannolikhet byggt för Cheops, den fjärde faraon i den Egyptens fjärde dynasti av det Gamla riket i Egypten.
Det är en av de äldsta, största och mest välbevarade fartyg i historien. Det är 43,6 m långt och 5,9 m brett och beskrivs som ett "mästerverk av träarbeten" som skulle kunna fungera än idag om det sattes i vatten.[6] Fartyget var troligen inte byggt för segling (ingen rigg) eller paddling (ingen plats). Fartyget hittades vid en utgrävning 1954.
Chefrens pyramid[redigera | redigera wikitext]
Den mellersta av pyramiderna i Giza skapades för Cheops son Chefren och uppfördes ca år 2548–2535 f.Kr. under Egyptens fjärde dynasti.[4]
Mykerinos pyramid[redigera | redigera wikitext]
Den minsta av pyramiderna i Giza skapades för Chefrens son (Cheops sonson) Mykerinos och uppfördes ca år 2540–2520 f.Kr. under Egyptens fjärde dynasti.[4]. Pyramidområdet består av daltempel, en gångbro, ett gravtempel och konungens pyramid. Daltemplet består av ett flertal statyer av Mykerinos. Pyramiden har tre mindre pyramider för drottningar.[7][8]
Drottning Khentkaues I pyramid[redigera | redigera wikitext]
Khentkaus I grav, känd under kod LG 100 och G 8400 och ligger i det centrala fältet i närheten av Mykerinos pyramid. Gravplatsen består av hennes pyramid, ett båtrum, ett daltempel samt en pyramidstad.[7][9]
Sfinxen[redigera | redigera wikitext]
I omedelbar anslutning till de tre pyramiderna ligger Sfinxen, ett enormt monument föreställande en farao med lejonkropp vars placering tolkas som att den vaktat vägen till Chefrens pyramid.
Den är omöjlig att bestämma åldern på, men det anses att den byggdes för 4 500 år sedan, ca 2700–2600 f.Kr. samtidigt som pyramiderna i Giza.[10][11] Egyptologerna hävdar att den byggdes av den dåvarande faraon, Chefren, eftersom statyer av Chefren har tydliga likheter med Sfinxen.
Efter fjärde dynastin[redigera | redigera wikitext]
Under hela Gamla riket var Gizaplatån en betydande nekropol (begravningsplats) som troligen övergavs under Första mellantiden. Det finns nästan inga lämningar från Mellersta riket så det är svårt att påvisa en dödsdyrkan under denna epok. Betydelsefulla begravningsplatser finns däremot från Nya riket och från Sentiden. Dessutom är det dokumenterat att gamla tempel och pyramider har restaurerats.
Turistmål[redigera | redigera wikitext]
Området är idag ett välbesökt turistmål. Från att tidigare ha varit helt öppet och tillgängligt för allmänheten dygnet runt är besöken idag begränsade till enbart dagtid och mot inträde. Det förekommer en livlig kommers av souvenirer och liknande i, och i omedelbar anslutning till, området.
Under kvällstid kan pyramiderna och sfinxen beskådas i ett ljud- och ljusspel där deras historia presenteras.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Turism i Egypten
- Lista över pyramider i Egypten
- Egyptens härskare
- Wirsching, Armin, Die Pyramiden von Giza – Mathematik in Stein gebaut, (2nd ed.) Books on Demand, Norderstedt 2009, ISBN 978-3-8370-2355-8.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Giza”. www.ne.se. http://www.ne.se/giza. Läst 5 februari 2011.
- ^ ”Pyramiderna vid Giza”. www.alltomhistoria.se. 31 maj 2010. Arkiverad från originalet den 28 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110128060929/http://www.alltomhistoria.se/artiklar/pyramiderna-vid-giza/. Läst 5 februari 2011.
- ^ ”Unescos världsarvslista (engelska)”. whc.unesco.org. http://whc.unesco.org/en/statesparties/eg. Läst 5 februari 2011.
- ^ [a b c d] ”National Geographics Pyramids (engelska)”. www.nationalgeographic.com. http://www.nationalgeographic.com/pyramids/pyramids.html. Läst 5 februari 2011.
- ^ Ellenberger, Bengt; Hasselqvist, Per Johan; Lång, Öjevind; Nyqvist, Per; Tunek, Viveka (2009). Hammarström, Stina. red. Allt du behöver veta för att överleva i det 21:a århundradet. Italien: Prisma. sid. 395. ISBN 978-91-518-5098-6
- ^ ”The Royal Ships of Egyptian Pharaohs” (på engelska). www.cwo.com. 4 november 2000. http://www.cwo.com/~lucumi/ships.html. Läst 4 november 2012.
- ^ [a b] Porter, Bertha; Moss, Rosalind (1974) (pdf). Topographical Bibliography of Ancient Egyptian Hieroglyphic Texts, Statues, Reliefs and Paintings Volume III: Memphis, Part I Abu Rawash to Abusir (2nd edition (revised and augmented by Dr Jaromir Malek)). http://gizapyramids.org/. sid. 288. http://gizapyramids.org/pdf%20library/porter-moss_III_giza.pdf#page=285. Läst 4 november 2012 Arkiverad 29 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Verner, Miroslav. The Pyramids: The Mystery, Culture, and Science of Egypt's Great Monuments. Grove Press. 2001 (1997). ISBN 0-8021-3935-3
- ^ ”G8400 page” (på engelska). www.gizapyramids.org. http://www.gizapyramids.org/code/emuseum.asp?newvalues=1&emu_action=advsearch&rawsearch=FullTextSearch/,/contains/,/%5BG%208400%5D*/,/false/,/true&module=Sites&profile=sites&newsearchdesc=%5BG%208400%5D*&newstyle=single&aggregatesearch=0. Läst 4 november 2012.[död länk]
- ^ ”Farao försökte rädda Sfinxen”. varldenshistoria.se. http://varldenshistoria.se/egyptierna/farao-foersoekte-raedda-sfinxen. Läst 20 februari 2011.
- ^ ”Sphinx” (på engelska). www.webster-dictionary.org. http://www.webster-dictionary.org/definition/Sphinx. Läst 4 november 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Gizaplatån.
| |||||
|