Glödgrop

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Glödgrop
And the end.JPG

En härd som har råmaterialet till en glödgrop.


  • Beskrivning: Framförallt en anordning för att behålla glöd från elden för att underlätta nästa eldmakande.
  • Teknik: Grävs separat i anslutning till eldstaden. En vanligtvis oval grop som fylls med glöd, täcks med aska och sedan jord eller sten.

Glödgrop är ett begrepp som gäller elden och kan ha åtminstone tre olika betydelser – kring eldmakande, matlagning respektive skogsbränder.

Eldmakande[redigera | redigera wikitext]

Glödgropen är en fördjupning i härden som fungerar som en plats där glöden rakas samman för att användas att tända på under nästkommande dag. Det är vanligtvis en oval grop som är 2–3 decimeter i diameter och lika djup.[1]

Glödgropen var ett tidigt påfund i människans eldmakande, för att bevara elden. Om elden brann ut så var man utan. Sedan lärde sig människan att göra egen eld, men glödgroparna blev kvar. Bättre bevara elden än att skapa en ny, även när man visste hur. Det sparade både tid och möda.[2]

Det blev med tiden en helig plikt att se till att elden brann natt och dag. Principen för glödgropen fördes även inomhus:

På kvällen täcktes kolen med aska för att hindra dem att totalt förbrukas. På morgonen gällde den första omsorgen att återuppliva denna eld med ett par kvistar.[3]

Portabla versioner av glödgropen utgör det större fyrfatet och den mindre fyrasken. Även asbestkärl har använts för att spara glöd.[4]

Matlagning[redigera | redigera wikitext]

Glödgropen för att bevara värme till nästa dag kan med små modifikationer användas till matlagning. Då tas delar av glöden undan, grytan för matlagning eller bakning läggs i gropen och täcks med glöd och slutligen jord. På så vis erhålls en jämn och hög temperatur i grytan.[5][6]

Skogsbrand[redigera | redigera wikitext]

Vid skogsbränder kan heta härdar kvarstå i håligheter i marken där branden dragit fram. Dessa kallas glödgropar och kan utgöra en fara för både människor och djur, förutom att de kan göra att skogsbranden flammar upp på nytt.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adam Bolander med bidrag av Ola Magnell. ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2013 – Östra Grevie 12:14 m.fl. Gårdslägen från yngre bronsålder–förromersk järnålder samt medeltida lämningar i anslutning till bytomten Skåne, Vellinge kommun, Östra Grevie socken, fornlämning Östra Grevie 40, 41 och 51. Riksantikvarieämbetet. http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/6596/uvr2014_014.pdf?sequence=1. Läst 29 januari 2017  Arkiverad 16 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Johansson, Tomas (1993). Forntida teknik. ICA Förlaget AB. sid. 42-60. ISBN 91-534-1494-2 
  3. ^ ”The Heart of Hearths. Some Reflections on the Significance of Hearths in Nature, Culture and in Human Memory. I” (på engelska). Current Swedish Archaeology 10: sid. 179-198. 2002. 
  4. ^ Frida Palmbo (28 februari 2012). ”Asbestkeramik – en forntida hälsorisk”. Kulturmiljö vid Norrbottens museum – aktuellt om arkeologi och bebyggelsehistoria på Norrbottens museum. Norrbottens museum. http://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2012/02/28/asbestkeramik-en-forntida-halsorisk/. Läst 29 januari 2017. 
  5. ^ Sven E Carlsson (7 april 2011). ”Baka bröd utan knådning”. Arkiverad från originalet den 9 november 2016. https://web.archive.org/web/20161109093548/http://brodutanknadning.blogspot.se/2011/04/baka-brod-i-gryta.html. Läst 29 januari 2017. 
  6. ^ ”Bali är det nya matparadiset”. Veckans Affärers webbupplaga. 2 september 2008. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202120756/http://www.va.se/nyheter/2008/09/02/bali-ar-det-nya-matparadiset/. Läst 29 januari 2017. 
  7. ^ Mikael Delin (23 augusti 2014). ”Skogsbranden: Som Mordor i ”Sagan om ringen””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/skogsbranden-som-mordor-i-sagan-om-ringen/. Läst 29 januari 2017.