Glasört
| Glasört | |
_02.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Nejlikordningen Caryophyllales |
| Familj | Amarantväxter Amaranthaceae |
| Underfamilj | Salicornioideae |
| Släkte | Glasörter Salicornia |
| Art | Glasört S. europaea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Salicornia europaea | |
| Auktor | L. |
 | |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Glasört (vetenskapligt namn: Salicornia europaea) är en ettårig ört tillhörande familjen amarantväxter.
Glasört blir mellan 5 och 20 centimeter hög och har tjocka köttiga blad. Både bladen och stjälken är ofta rödaktiga. Den växer på öppna ler- och slamområden nära vid havet.[1] Arten är en kleistogam, det vill säga den har en helt tillsluten blomma som befruktar sig själv. Blommorna sitter tre och tre längst in vid stjälken, och den blommar normalt mellan juli och september. Förekommer fläckvis längs kuster i hela Norden men är mindre vanlig längs Östersjön. Arten kan förväxlas med styv glasört.
Tidigare klassificerade Karl Dietrich Eberhard König arten som Salicornia brachystachya.
Förr i tiden använde man bränd glasört för att tillverka soda som sen användes för tillverkning av glas. Den är även känd som sodaört.[2]
Glasört har en angenäm sursalt smak och den serveras i olika tillagningar på restaurang. Där är den vanligen känd under namnet "havskorall",[1] vilket återspeglar det nederländska namnet "zeekraal".
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 september 2006.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Glasört - Kunskapskokboken.se”. www.kunskapskokboken.se. http://www.kunskapskokboken.se/3.12643/varufakta/glasort/. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”glasört - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/glas%C3%B6rt. Läst 27 juni 2022.
Övriga källor[redigera | redigera wikitext]
- Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
- Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
- Den virtuella floran: Glasört
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Glasört.
Wikimedia Commons har media som rör
|