Grannskapsenhet
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2012-06) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En grannskapsenhet är en stadsplaneringsidé där mindre enheter i en stor stad skall ha ett självständigt liv och bestå av bostäder runt ett centrum. I grannskapsenheten skall allt för det dagliga livet finnas inkluderande butiker, skolor, kyrkor, parker med mera. Man tänker sig vidare att staden skall växa genom att grannskapsenhet läggs till grannskapsenhet.
Idén med grannskapsenheter växte fram i början av 1900-talet som en protest mot rutnätsplanen och ansågs vara mer lämpad för gemenskap och samhörighet. Först diskuterades detta bland sociologer men anammades snart av arkitekter. Stadsplanen med dess öppna ytor skulle uppmuntra till dialog och genom detta skulle demokratiska processer växa fram, menade man.
Till Sverige kom influenserna framförallt från England, men även till viss del från Tyskland. I Sverige fick det även en tydlig politisk dimension, där grannskapsenheten tänktes stärka den demokratiska människotypen.
Exempel för grannskapsenheter i Sverige
- Augustenborg i Malmö, färdigt 1952
- Norra Guldheden i Göteborg, färdigt 1946
- Rosta i Örebro, (stjärnhus), 1949
- Årsta med Årsta centrum i Stockholm, 1951-1953
- Hökarängen med Skönstaholm i Stockholm, 1954
- Ryd i Linköping, 1971
Se även
Källor
- Nationalencyklopedin om grannskapsenhet.
- Rohe (2009): From Local to Global. One Hundred years of Neighborhood Planning. Journal of the American Planning Association, Vol. 75, No. 2.
