Gripsholms kungsladugård
Gripsholms kungsladugård är ett jordbruk med tillhörande byggnader i Mariefred i Södermanland. Gården är en del av Gripsholms slottsanläggning, och ligger norr om slottet strax utanför Mariefreds gamla stadskärna. Jordbruket försåg tidigare slottet med lantbruksprodukter som kött, grönsaker och spannmål. Gripsholms kungsladugård ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk[1]
Jordbruket ligger på mark som ursprungligen tillhörde tre byar, Marsta, Finsta och Betsta. Rester av dessa tre byar var synliga in på 1700-talet. Gården har anor från 1200-tal och har haft ägor i åtta socknar i Södermanland.[2]
Gårdens ladugårdsbyggnad har troligen alltid legat mellan Kärnbo kyrka och slottet, även om kung Gustav Vasa i samband med Dackefejden befallde att det skulle ordnas fähus, stall och förråd på själva slottsholmen.[3]
Gården omnämns ofta i slottets räkenskaper. Där sägs bland annat att det fanns oxehus, som byggdes 1581, en kalvstuga, fähus samt lador. Byggnadernas tak var täckta med halm. År 1561 byggdes ett stall vid ladugårdsbyggnaden. Kungsladugården drabbades av brand år 1558 då boskap och hästar brann inne.[3]
På en karta från 1728 har ladugårdsbyggnaden en nästan kvadratisk form. På platsen för bostadshusen finns fem hus inritade på kartan.[2] Under andra halvan av 1800-talet uppfördes nya ekonomibyggnader[4], bland annat den stora ladugårdsbyggnad som från 1996 bland annat inrymde konsthallen Grafikens hus. Den byggnaden, och ytterligare några av gårdens gamla ekonomibyggnader, totalförstördes i en brand i mars 2014.
Ett par av gårdens bostadshus, de båda flyglarna, uppfördes på 1700-talet (enligt vissa källor redan på 1600-talet[2]) medan huvudbyggnaden är yngre.[4] Dessa hus klarade sig vid den svåra branden år 2014.
Kungsladugården har haft flera olika ägare med koppling till kunga- och statsmakten, bland dem Bo Jonsson (Grip), drottning Margareta, Sten Sture den äldre, Gustav Vasa och Karl IX. Från början på 1700-talet har gården varit utarrenderad.[2] Stora delar av gårdens tidigare jordbruksmark har på senare år omvandlats till golfbana, Gripsholms golfklubb.
I länsstyrelsens och kommunens gemensamma kulturhistoriska analys för området, som togs fram 1993, omnämns byggnaderna som delar av ett riksintresse att bevara. I rapporten står bland annat: "Det är av stort värde ... att Kungsladugårdens mangårds-, ekonomi- och förrådsbyggnader speglar olika tiders byggnadsskick och dessutom kopplingen mellan slott och hushållning med jordbruksresurser...".[4]
-
Huvudbyggnaden, september 2012 -
Huvudbyggnaden och östra flygeln, september 2012 -
Ekonomibyggnader vid Gripsholms kungsladugård, september 2012 -
De nedbrunna resterna efter branden i Grafikens hus, mars 2014
Referenser
- ^ ”Gripsholms slott och slottsområde”. Statens fastighetsverks webbplats. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/sodermanlands-lan-d/gripsholms-slott-mariefred/. Läst 21 maj 2016.
- ^ [a b c d] Clemedson, Carl-Johan (1973). Kärnbo och Mariefred: kultur, vegetation, flora. Sörmländska handlingar, 0346-8097 ; 30. Nyköping: Södermanlands hembygd- och museiförbund. Libris 418807
- ^ [a b] Westlund, Per-Olof (1948). Gripsholm under vasatiden: en byggnadshistorisk undersökning. [Stockholm]. Libris 855430
- ^ [a b c] Westerlind, Ann Mari (1993). Kulturhistorisk analys av Mariefred, Åker, Hedlandet, Läggesta. Nyköping: Länsstyrelsen i Södermanlands län. Libris 1778501