Grupp B (underrättelsetjänst)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Grupp B var mellan 1957 och 1961 en hemlig svensk underrättelseorganisation inom Försvarsstabens säkerhetsavdelning, ledd av Birger Elmér. År 1961 fick organisationen status som självständigt kontor och namnet ändrades till B-kontoret. Organisationen slogs 1965 ihop med T-kontoret och blev IB, ledd av samme Elmér.[1]

Grupp B skapades formellt 1957 som en gren inom Försvarsstabens säkerhetsavdelning, och dess syfte var att kartlägga säkerhetsrisker inom Sverige, i praktiken kartläggning av svenska kommunister. I likhet med andra säkerhetsbyråer inom Försvarsstaben (C-byrån och T-kontoret) fick den sitt namn från chefens förnamn.

Kartläggningen av kommunister hade startat redan i samband med Metallstrejken våren 1945 och utfördes då av Socialdemokraterna, som kämpade mot Kommunisterna om makten över fackföreningarna. Efter andra världskriget ökade kommunisternas inflytande kraftigt inom fackföreningarna, och för att motverka detta använde Socialdemokratiska partiet sin organisation av arbetsplatsombud för att rapportera om kommunistiska aktiviteter på arbetsplatserna. Denna information samlades in centralt och kunde användas för riktade aktioner.[1]

Det är oklart när den socialdemokratiske officeren Birger Elmér kom in i bilden, men han anställdes vid Försvarsstaben 1961 och redan året därpå hade han nära kontakter med den socialdemokratiska ledningen och därmed med framträdande medlemmar av Regeringen. Socialdemokraternas önskan att kontrollera på kommunistisk verksamhet på alla arbetsplatser och den militära säkerhetstjänstens behov av att hålla koll på kommunistisk verksamhet på arbetsplatser som var viktiga för totalförsvaret, ledde till att Grupp B bildades formellt hösten 1957, samtidigt som Sverige fick en ren socialdemokratisk regering.[1]

Samarbetet mellan Socialdemokraterna och den militära säkerhetstjänsten innebar att Socialdemokraterna, via sina 20 000 arbetsplatsombud, rapporterade vilka arbetare som hyste kommunistiska åsikter.[2] Denna information överlämnades sedan till Grupp B, där ett omfattande åsiktsregister byggdes upp, som sedan användes vid kontroller av arbetssökande vid Försvarsmakten, samt inför inkallelser och krigsplaceringar. Mer kontroversiellt var kanske att Grupp B vidarebefordrade delar av denna information till Säkerhetspolisen som införde uppgifterna i sitt centrala register. Detta register användes bland annat vid personalkontroll inför anställningar vid ett stort antal företag vilka hade betydelse för totalförsvaret.[1]

1961 skedde en omorganisation inom Försvarsstaben, som innebar att Grupp B fick status som självständigt kontor och därmed kom att kallas B-kontoret. 1965 slogs B-kontoret samman med T-kontoret till Försvarsstabens särskilda byrå med Elmér som chef. Organisationen kom att kallas IB, en förkortning som i samband med IB-affären uttolkades som "Informationsbyrån", men som enligt Säkerhetstjänstkommissionens rapport troligen stod för "Inhämtning Birger".[2] Någon officiell förklaring till vad IB stod för har aldrig lämnats.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Information om Grupp B på bergrum.se
  2. ^ [a b] Det grå brödraskapet. En berättelse om IB. Del 1 Rapport ur Säkerhetstjänstkommissionens betänkande 17 december 2002

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]

  • SOU 2002:87 Rikets säkerhet och den personlig integritet|personliga integriteten. Säkerhetstjänstkommissionens betänkande 17 december 2002
  • SOU 2002:92 Det grå brödraskapet. En berättelse om IB. Tre delar. Rapport ur Säkerhetstjänstkommissionens betänkande 17 december 2002
  • SOU 2002:93 Övervakningen av "SKP-komplexet". Två delar. Rapport ur Säkerhetstjänstkommissionens betänkande 17 december 2002

Camera-photo.svg Sverige Denna artikel med anknytning till Sverige behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.