Grupptryck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Grupptryck avser människors, vanligen ungdomars, sociala tryck på varandra, till exempel inom en kompisgrupp. Påverkan rör sig då om att influera någon att till exempel pröva tobak, andra droger eller något beteende som vanligtvis betraktas som negativt. Förekomsten av grupptryck brukar betraktas som en förutsättning för att mobbning ska kunna fortgå; individerna i den tysta massan som inte själva mobbar fortsätter att vara tysta av rädsla för att själva hamna i en utsatt position eller förlora privilegier. Grupptryck handlar då om att ingjuta jagsvaghet.

Ett socialt tryck att anpassa sig till omgivningen finns dock i alla generationer, till exempel vad gäller kläder, beteende, intressen m.m. Oftast sker anpassningen till gruppen helt omedvetet. Genomgångar av attentatsutförares bakgrunder vid terrordåd i bl.a. Israel visar att det snarare än till exempel religion, självmordsbenägenhet eller psykisk sjukdom handlar om gruppbeteende och nationalism. Förintelsen är ett allvarligt exempel på följderna av grupptryck.

Ett berömt experiment, "Asch's experiment" visar att 80 procent av alla människor kan förmås att peka ut två linjer – med avsevärd längdskillnad – som lika långa, genom att alla andra i gruppen gör det.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • T Kuran: Privat sanning offentlig lögn, City Univ Press 1999; Lambert & Lambert: Socialpsykologi, W&W 1970.
  • "I huvudet på Londonbombarna - Martyrdödens psykologi", SVT1 6 jul 2006 kl 22.00