Guanoskarv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Guanoskarv
Status i världen: Nära hotad[1]
Leucocarbo bougainvillii, Islas Ballestas 7.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSulfåglar
Suliformes
FamiljSkarvar
Phalacrocoracidae
SläktePhalacrocorax
ArtGuanoskarv
P. bougainvillii
Vetenskapligt namn
§ Phalacrocorax bougainvillii
Auktor(Lesson, 1837)
Synonymer
"Leucocarbo bougainvillii"
Phalacrocorax bougainvilliorum
Hitta fler artiklar om fåglar med

Guanoskarv[2] (Phalacrocorax bougainvillii) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Guanoskarven är en slank och långnäbbad skarv med en kroppslängd på 71–76 cm. Ovansidan är svart, med blåaktig ton på huvud och nacke, medan den är vit på resten av undersidan. Den har mörkröd bar hud runt ögat och näbbroten är skär, liksom fötterna.[1]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Guanoskarven förekommer utmed kusten och på småöar utanför Peru och Chile.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Guanoskarven placeras traditionellt i det stora skarvsläktet Phalacrocorax. Vissa delar dock upp det efter genetiska studier[4] i flera mindre släkten, varvid magellanskarven placeras i Leucocarbo tillsammans med ett stort antal sydliga svartvita skarvarter.

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Louis Antoine de Bougainville (1729-1811), viceadmiral i franska flottan, navigatör och matematiker, samt hans son Hyacinthe Yves Philippe Potentien de Bougainville (1781-1846), även han navigatör men också vetenskapsman.[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phalacrocorax bougainvilliorum Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Kennedy, M. & Spencer, H.G. (2014) Classification of the cormorants of the world. Mol. Phylogenet. Evol. 79: 249–257.
  5. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]