Guds ord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bibeln ses ofta som Guds ord inom kristendomen.

Guds ord är i Gamla Testamentet uttrycket för Guds suveräna vilja; det är genom hans ord som världen blev till. Genom sitt ord, uttryckt i Torah som gavs till Mose, uttrycker han sin osvikliga vilja med folket.

Profeterna framförde Guds ord enligt hans kallelse. Guds ord kom med tiden att identifieras med det skrivna ordet i Bibeln och är så också i Nya Testamentet, men här tillkommer något annat: I Johannesprologen (Joh. 1:1–14) nämns ”Ordet” (grekiska: λόγος logos) som världen blivit till genom. Detta ord skall ha blivit människa (eller ”kött”) och enligt en utbredd tolkning var Kristus (Jesus) själv från första början Guds ord.

I kristen teologi och enligt trinitarisk tolkning betecknar Logos därför Sonen som den andra personen i gudomen, Treenigheten. Samtidigt har Guds ord varit en vanlig benämning på Bibelordet och blev särskilt förekommande hos 1500-talets reformatorer, vilka ofta talade om predikan som Guds ord. Till exempel såg Martin Luther Bibeln som Guds ord.[1]

Antitrinitariska kristna menar att ”Ordet” inte är synonymt med Jesus eller ”Messias” och att Johannesevangeliets första kapitel hänvisar till Guds sätt att uttrycka sig själv, hans anledning, syfte och planer, i synnerhet som de förts till handling.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Svensson (30 oktober 2016). ”Vi, de luthrade” (på svenska). Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-10-30/vi-de-luthrade. Läst 21 oktober 2017.