Gul tre skilling banco

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gul tre skilling banco

Den gula treskillingen var länge världens dyraste och mest berömda frimärke. Det är poststämplat i Nya Kopparberget den 13 juli 1857. Frimärken i valören 3 skilling banco trycktes i grön färg. Den gula treskillingen är egentligen en feltryckt 8 skilling banco, vilka trycktes i gul färg. Det är sannolikt att man vid byte av en matris före en tryckning av misstag förväxlade en 3:a och en 8:a och monterade treskillingmatrisen i en tryckform för 8 skilling. Hittills är endast ett exemplar känt av detta feltryck.

Varje gång som frimärket har sålts sedan 1984 har det sålts till det högsta pris som någonsin betalats för ett frimärke.[1] Frimärket är även det föremål som har det dyraste priset per kilo – 560 miljarder, räknat på den senaste kända försäljningssumman från 1998 då den såldes för 15 miljoner kr. Sedan dess har den sålts för högre summor men summorna har varit hemliga.

Ägare sedan maj 2013, är svenske finansmannen Gustaf Douglas.[2]

Filatelister har tidigare tvistat om det verkligen är ett äkta feltryck, eller om det är en förfalskning. Numera är dess äkthet oomtvistad.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det gula tre skilling banco-frimärket upptäcktes 1886 på Väster Munga gård i Västmanland av den fjortonårige Georg Wilhelm Backman, och året därefter sålde han det i Stockholm till frimärkshandlaren Heinrich Lichtenstein för sju kronor. Frimärket såldes sedan vidare till diverse frimärkssamlare. Den tyske samlaren Sigmund Friedl sålde 1894 frimärket till världens mest kände frimärkssamlare, greve Philipp la Rénotière von Ferrary, för 4 000 gulden.

År 1917 dog Ferrary. Han hade testamenterat frimärkssamlingen till ett museum i Berlin, men den konfiskerades emellertid av den franska regeringen. Denna beordrade att samlingen skulle säljas för att dra in pengar för att betala av på det tyska krigsskadeståndet från första världskriget. På denna auktion köptes frimärket av den svenske friherren Erik Leijonhufvud för 35 250 franska franc. Leijonhufvud sålde sedan frimärket till Claes A. Tamm för 1 500 brittiska pund, vilken 1928 sålde det vidare till advokat Johan Ramberg från Göteborg för 2 000 brittiska pund.

År 1937 såldes frimärket på en auktion i London till den rumänske kungen och frimärkssamlaren Carol II för 5 000 brittiska pund. Carol II var då på landsflykt och uppges ha köpt frimärket i syfte att ha det som en portabel förmögenhet. René Berlingin från Tyskland köpte 1950 frimärket privat för en okänd summa. Denne behöll frimärket fram till 1984, då det såldes på en auktion i Schweiz för 977 500 schweiziska franc, vilket var det högsta pris som någonsin betalats för ett frimärke. År 1990 och 1996 såldes frimärket återigen i Schweiz, den första gången för motsvarande över en miljon dollar[förtydliga] och den andra gången för 2 500 000 schweiziska franc. 1998 såldes frimärket privat i Köpenhamn för 15 miljoner svenska kronor.

Den 22 maj 2010 såldes frimärket via auktionshuset David Feldman i Genève. Köpare och köpeskillingen var hemliga. I maj 2011 skrev tidningen Stamp News Australasia att auktionshuset offentliggjort, att den nye köparen var Armand / Marc Rousso, och att köpeskillingen hade legat "i närheten av" det tidigare rekordet.[källa behövs] Sedan den 16 maj 2013 är detta frimärke åter i svensk ägo, förvärvat av filatelisten och finansmannen Gustaf Douglas.

Färgfeltrycket har senast visats på Royal Philatelistic Society i London den 31 oktober 2013 och vid Monacophil 2013 den 5-7 december 2013.

Frimärket spelar även en betydande roll i filmen Charade (1963) och i Tomas Arvidssons bok Den poetiska hunden (2009).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://totalupdate.blogspot.se/2012/04/7-most-expensive-stamps.html
  2. ^ Treskilling Yellow is back in the hands of a philatelist by Julia Lee, stampmagazine.co.uk, 1 November 2013. Retrieved 6 November 2013. Archived here.
  • Sweden in Philately up to 1920: an exhibition of Philately, Postal History and Philatelic History; Monacophil 2013, (ed. Jonas Hällström), Malmö 2013.
  • Sven Åhman, Den gula treskillingen: ett frimärke och dess underbara öden från äldsta tider till våra dagar. Malmö 1975.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]