Gulaschbaron
Gulaschbaron, även förkortat Gulasch,[1] betecknade särskilt under och efter första världskriget en "krigsjobbare", ofta med bibetydelsen rik och vräkig uppkomling. Egentligen var det en person som på kort tid tjänat en förmögenhet på att leverera livsmedel till främst centralmakternas arméer under första världskriget. Det kan i överförd betydelse användas om personer som blivit rika genom spekulation eller om krigsprofitörer i allmänhet.[2]
"Gulaschtiden" är en informell beteckning för krisåren under och direkt efter första världskriget, gulaschbaronernas tid.[3]
Namnet
Förleden utgörs av tyska gulasch, en starkt pepprad kötträtt, från ungerska gulyás.[4]
Under första världskriget användes rätten till utspisning av trupper, och en del charkuterihandlare, särskilt i Danmark, förtjänade förmögenheter på att sälja gulaschkött.[5]
Övrigt
Namnet har använts i en vals, Gulaschbaronen, komponerad av dragspelaren Erik Gylling.[6]
Referenser
- ^ Nordisk familjebok 1952 års upplaga bd.9 sp.458
- ^ Nationalencyklopedins ordbok (2004)
- ^ Gulasch i Svenska Akademiens ordbok (1929)
- ^ Gulasch i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
- ^ Norstedts uppslagsbok 1948
- ^ "Gulaschbaronen" i Svensk mediedatabas