Gunnar Adolfsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunnar Adolfsson

Mandatperiod
1945–1948
1963–1966
Valkrets Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds valkrets
Göteborgs stads valkrets
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av andra kammaren (1945–1948)
Ledamot av första kammaren (1963–1966)

Född 21 augusti 1906
Almundsryds socken, Kronobergs län
Död 9 augusti 1983 (76 år)
Biskopsgårdens församling, Göteborg
Politiskt parti Sveriges kommunistiska parti
Yrke Chefredaktör och författare

Gunnar Adolfsson, född den 21 augusti 1906 i Almundsryds socken i Kronobergs län, död den 9 augusti 1983 i Göteborg[1], var en svensk författare, journalist och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Adolfsson föddes i Ryd i Kronobergs län 1906. Fadern var byggnadssnickare. Han försörjde sig till en början på olika tillfälliga arbeten. Men på 1930-talet började han som journalist i den kommunistiska dagspressen på tidningarna Sydsvenska Kuriren och den kommunistiska Folkviljan i Malmö. Därefter blev han chefredaktör för Arbetartidningen i Göteborg.[2] Han är far till författaren och litteraturvetaren Eva Adolfsson.

Under det han själv kallade herrAdolfssontiden var han ledamot av Sveriges riksdags andra kammare 19451948, invald av Fyrstadskretsen och tillhörde första kammaren 19631966, invald av Göteborgs stad för Sveriges Kommunistiska Parti[3]. Han hade även kommunala uppdrag i Göteborg, men då Arbetartidningen lades ner som dagstidning 1974, lämnade han alla sådana. "År hade börjat tynga i nacken, dessutom och framförallt kändes tiden äntligen kommen att förverkliga ynglingadrömmen: böcker om arbetsfolkets steg genom landskap och sekler. Tio böcker eller fler hade försummats under brådskans och virvelstormarnas många år. Men tio andra kunde möjligen medhinnas, en alnslängd i bokreolen. Nu äntligen var tiden kommen."[4]

Författaren[redigera | redigera wikitext]

Eftersom författarskapet fick stå tillbaka för politiken hann Adolfsson, som framgår av bibliografin nedan, till en början endast med en roman per decennium. Han beskriver i dem trettiotalskrisen, Sverige under andra världskriget sett ur antifascistisk synpunkt och i Trappan, som handlar om bilfabriken Volvo, fast i roman kallad Vasa, om införandet av tidsstudier och hur motsättningarna till sist utvecklar sig till en strejk.

Adolfssons fyra första böcker var alla samtidsskildringar. Men med Träskoland 1964 började han söka sig tillbaka i historien och till sin småländska hembygd. Den boken blev först i en trilogi som behandlar industrialiseringen i Kronoberg från sekelskiftet 1900 och fram till 1920-talet. I boken Född i våra dalar beskrivs en emigration, inte av självägande bönder som i Mobergs Utvandrarroman, utan av fattigfolk till nordtyska storgods som lantarbetare och mjölkerskor.

Han hade nu skaffat sig en egen litterär stil "som varken var släkt med konventionell redogörelse eller en agitatorisk indignationsstil utan kan karaktäriseras som en poetiskt verkningsfull meditationsstil kryddad av humor."[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Zetterström, Margareta (1974). ”Gunnar Adlofsson : en svensk realist”. Våra författare. [1], Sexton radikala berättare ur svensk folklig tradition (1974): sid. 12-18 : ill..  Libris 10535358
  3. ^ Nationalencyklopedin, Multimedia plus
  4. ^ Adolfsson, Gunnar (1976). Levnad. Göteborg: Zinderman. sid. 236-237. Libris 7412350. ISBN 91-528-0154-3 
  5. ^ Furuland, Lars; Svedjedal Johan (2006). Svensk arbetarlitteratur. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 0349-1145 ; 49 Årsbok för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 1400-3392 ; 2006. Stockholm: Atlas. sid. 310. Libris 7777513. ISBN 91-89044-15-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nettervik, Ingrid (1998). ”Gunnar Adolfsson: proletärförfattare med kungligt efternamn”. Författare i Småland / Ingrid Nettervik, Karl Lindqvist, Claes Evenäs, red. (Stockholm : Carlsson, 1998): sid. 147-157.  Libris 2800896