Gunnar Djurberg

Carl Gunnar Djurberg, född 13 januari 1862 i Stockholm, död 22 december 1915 i Kungsholms församling i Stockholm^[1], var en svensk arkitekt.

Djurberg var son till häradshövdingen Karl Johan Djurberg och modehandlerskan Karolina Josefina Djurberg.^[2] Han studerade vid Tekniska skolan i Stockholm 1881-1884. 1884-1885 var han antagen som extra elev vid Kungliga Tekniska Högskolan. 1886-1890 studerade han vid Tekniska Högskolan i Berlin. Han förblev verksam i Berlin 1886-1899 och var anställd hos flera framstående arkitekter i den tyska huvudstaden 1890-1892.Från 1899 drev han egen verksamhet i Stockholm. Han var lärare i fackritning vid Tekniska skolan i Uppsala 1885-1886 och företog studieresor till bland annat Danmark, Tyskland, Österrike och Ungern.

Han var gift med Ida Emilia Birkner (1865–1948) och i familjen fanns barnen Elna Vilhelmina Dahlgren (1891–1934), Lena Elisabet Vera Djurberg (född 1893), Nils Gunnar Djurberg (född 1894), Karin Emilia Strömbeck (1898–1959) och Alf Johan Djurberg (1902–1959).^[2]^[1]

Verk i urval

Slottet Ramholz, tillhörande friherre H Stumm, 1892-1896.
Riksbanken i Berlin, tillbyggnad, 1892-1896.
Slottet Dalswick, tillhörande greveDouglas, 1892-1896.
Wasserschloss (huvudrestaurant) på Berliner Gewerbeausstellung 1896.
Bayerische Hypothek- und Wechselbank i München, 1892-1896.
Slottet Moschen, tillhörande greve Tiele-Winkler, 1892-1896.
Fasaden till passagen Lindenstrasse 101-102, Berlin 1896-1898.
Affärshuset Friedrichstrasse 12, Berlin 1896-1898.
Wohnhaus Stroh i Baden-Baden 1899.
Inredning Odd Fellow-ordens klubblokal, Stockholm 1901.
Hyreshus, Karlbergsvägen 47 - Birkagatan 35, Stockholm 1904-1906.
Sidenhusets affärspalats, Regeringsgatan 32, Stockholm 1909-1912, rivet.
Villor på svenska landsbygden.

Referenser

^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
^ [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gunnar Djurberg.
Bilder & media

[db-1] [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

[rot-2] [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).

[1]

[2]