Gunnar Ekholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Erik Eskil Gunnar Ekholm, född 13 mars 1884 i Knivsta, Uppsala län, död 18 oktober 1974, var en svensk arkeolog.

Ekholm blev filosofie doktor i Uppsala 1915. Han var från 1907 amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek och blev 1915 Docent vid seminariet för nordisk fornkunskap vid Uppsala universitet. Ekholms forskning riktade sig främst mot uppländsk arkeologi, och sysslande särskilt ingående med bebyggelsehistoria och hällristningsstudier. I diskussionen om de centrala problemen i den svenska förhistorien rörande Finlands stenådler gjorde Ekholm flera uppmärksammade inlägg. I polemik mot Curt Weibull skrev han 1923 De nyaste bidragen till vår fornhistoria och 1924 Aktuella sten- och bronsålderfrågor. I uppgörelse med Aarne Europaeus (senare Äyräpää) teorier utgav han 1922 Finländska stenåldersfrågor. Ekholm var medarbetare i Svensk Uppslagsbok under signaturen G. Em.[1]

Ekholm ledde utgrävningar bl a i Fullerö[förtydliga] och i Gödåker.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Upplands bronsålder (1911)
  • Det förhistoriska uppland (1912)
  • Bibliographica Monteliana(1913)
  • Upplands äldsta bebyggelse(1914)
  • Stenåldersproblemen-Några synpunkter(1914)
  • En nyupptäckt upländsk hällristning. Jämte några ord om dessa fornminnens betydelse(1914)
  • Upplands hällristningar. 1. Hällristningarnas innebörd(1915)
  • Studier i Upplands bebyggelsehistoria. I Stenåldern (1915)
  • De skandinaviska hällristningarna (1916)
  • Hjälmgrafven vid Ultuna. Ännu en kungagrafshypotes (1916)
  • Bragby-svärdet. Ett märkligt uppländskt bronsåldersfynd (1916)
  • Sveriges äldsta förbindelser med Östeuropa enligt forskningens senaste resultat (1917)
  • Två nyupptäckta uppländska stenåldersboplatser (1918)
  • Till frågan om de ovala spännbucklornas uppkomst (1918)
  • En ny uppländsk hällristning (1918)
  • Hällristningarnas kronologi och tillkomstsätt(1918)
  • Folkvandringstidens guldringar. Deras utveckling och släktskapsförhållanden(1918)
  • Studier i Upplands bebyggelsehistoria. II Bronsåldern (1921)
  • Reallexikon der Vorgeschichte (1927)
  • Forntid och fornforskning i Skandinavien (1935).
  • Als orientalisch angenommene Gläser Skandinaviens (1965).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Swedish Archeological Bibliography 1882-1938, Solveig von Essen
  • Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund