Gunnar Stengård
Gunnar Stengård | |
Född | 6 juli 1901 Fårösund, Bunge församling, Gotland |
---|---|
Död | 15 september 1968 (67 år) S:t Görans församling, Stockholm |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Direktör |
Maka | Anna Ekström (g. 1930–1968; hans död) |
Gunnar Fredrik Stengård, född 6 juli 1901 i Fårösund i Bunge församling i Gotlands län, död 15 september 1968 i S:t Görans församling i Stockholm,[1] var en svensk direktör.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Stengård var son till köpmannen Pehr Fredrik Stengård och Anna Helledaij. Han gick på Frans Schartaus Handelsinstitut 1918–1920, handelshögskolan i Nürnberg 1922–1923 och gjorde praktik i Stockholm och Hamburg. Stengård var innehavare av firman Pehr Fredrik Stengård & Son, kol och koks i parti, från 1928. Stengård var grundare av och verkställande direktör i Stengårds Handels AB i Fårösund 1939–1941. Han var disponent och chef för AB Speceristernas varuinköps kontor i Visby 1944 [2] och verkställande direktör i Stockholm från 1950.[3]
Stengård var ordförande i Norra Gotlands köpmannaförening och i Fårösunds hamndirektion, styrelseledamot i Gotlands köpmannaförbund,[2] AB Speceristernas varuinköp, AB ICA restauranger, ICA förlaget AB, AB Köpmannatjänst, AB ICA frukt & grönsaker, Hjalmar Blomqvist AB, AB Svea choklad, C W Schumacher AB, Stengårds handels AB, Ångfartygs AB Gotland, fullmäktige i Stockholms handelskammare [3] samt ledamot av styrelsen för AB Gotlands Bank och Visby köpmannagille.[4] Han var ledamot av Gotlands handelskammare och dess arbetsutskott. Han var även ordförande i Föreningen Kulturhistoriska Museet i Bunge. Stengård var ägare av flera fastigheter och genomförde resor i Tyskland, Österrike, Tjeckoslovakien, Polen, Estland, Finland, Danmark och Norge vid olika tillfällen 1921–1940.[2]
Stengård gifte sig 1930 med Anna Ekström (1900–1988),[1] dotter till grosshandlare Gustaf Ekström och H Lindgren. Han var far till Ingrid (född 1932), Bertil (född 1933), Birgitta (född 1935) och Åke (född 1941).[3] Makarna Stengård är begravda på Bunge kyrkogård.[5]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ [a b c] Prawitz, Gunnar, red (1944). Vem är vem inom handel och industri?: 1944-1945. Stockholm: Jonson & Winter. sid. 475. Libris 1422350. https://runeberg.org/vemindu/0487.html
- ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 1211. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1235.html
- ^ Harnesk, Paul, red (1948). Vem är vem?. D. 3, Götalandsdelen utom Skåne. Stockholm: Vem är vem bokförlag. sid. 892. Libris 8198271. https://runeberg.org/vemarvem/gota48/0892.html
- ^ ”Gunnar Fredrik Stengård”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/norra-gotlands-pastorat-kyrkogardforvaltningen/bunge-kyrkogard/c/gunnar-fredrik-stengard-366a8. Läst 30 december 2023.
- ^ Qviberg, Lisa. ”Gunnar Stengård - Gotlänningen som styrde SV under efterkrigstiden”. Ica-historien.se. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407072754/http://www.ica-historien.se/Manniskorna/De-som-byggde-vidare/Gunnar-Stengard--Gotlanningen-som-styrde-SV-under-efterkrigstiden/. Läst 2 april 2014.