Vasaorden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För båten, se Vasaorden (kungaslup). För det amerikanska sällskapet, se Vasa Order of America.
Kungliga Vasaorden
Vasaord.jpg
Vasaordens storkorskraschan och ordenskors.
Utdelas av Sveriges konung
Typ Statsorden, Kunglig förtjänst- och riddarorden
Band Grönt
Motto GUSTAF DEN TREDIE INSTIKTARE MDCCLXXII
Utdelas för Förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri, för nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl förrättade allmänna värv och uppdrag
Status Vilande sedan 1975
Herre och mästare Kung Carl XVI Gustaf
Grader 5
Förkortning(ar) VO
Statistik
Instiftad 29 maj 1772
Första utdelning 1772
Senaste utdelning 1974
Rang
Nästföljande (högre) Nordstjärneorden
Nästföljande (lägre) Carl XIII:s orden
Order of the Vasa - Ribbon bar.svg
Vasaordens släpspänne.

Kungliga Vasaorden (VO, ursprungligen stavat Wasaorden) är en svensk kunglig orden, som instiftades av Gustav III den 29 maj 1772, vid hans kröning, avsedd att belöna förtjänster inom de områden där Svärdsorden och Nordstjärneorden inte kunde komma ifråga. Orden är sedan Ordensreformen 1975 vilande.[1] Till orden hör Vasamedaljen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orden tillkom som åminnelse av Gustav Vasa och har fem grader. När en präst eller en kvinna belönas med Vasaorden kallas han eller hon inte riddare, utan ledamot av Vasaorden, precis som för övriga svenska riddarordnar. Orden var dessutom fri i det att den för sin tid var mycket demokratisk. Den kunde utdelas till vem som helst, utan hänsyn till klass och börd, alltså även till icke adelsmän.

Konungen utdelade graderna allt efter förtjänst. Somliga grader var dock belagda med avgift, men de kunde inte köpas, utan bara erhållas. För de stora korset erlades 800 daler silvermynt, för kommendörer 400 daler silvermynt medan riddarna var befriade från avgiften. Den femte paragrafen stadgade att ”Denna Ordens Riddare skola Femtio vara samt dessutom Sex stora Kors och Åtta Commendeurer, Konungen och Ordens-Cantzleren inbegripne.”

Ordens första ledamöter (riddare och kommendörer) dubbades i Kungliga slottskapellet den 17 juli 1772; de var 43 till antalet, varav 14 var ledamöter av Vetenskapsakademien.

Insignier[1][redigera | redigera wikitext]

  • Kedjan består av fyra vasakärvar, fyra nässelblad och tolv krönta sköldar med lilla riksvapnet på. Varje sköld har två merkuriusstavar och två Ymnighetshorn. Nässelbladen anspelar på att stiftarens far, konung Adolf Fredrik härstammar från Holstein.
  • Kraschanen finns i två modeller. Storkorskraschanen består av ett malteserkors i silver med nässelblad i korsvinklarna, i korsets mitt finns en vase i silver. Kommendörskraschanen är likadan, men saknar nässelbladen.
  • Ordenstecknet är ett vitt malteserkors i emalj med kronor i korsvinklarna. I mitten finns en gyllene vase på en blå oval omgiven av en röd som bär texten "Konung Gustaf III ins. MDCCLXXII" och samma innehåll på reversen. Det ursprungliga ordenstecknet var en vase i en oval medaljong allmänt kallad "vasatrissan", vilken 1860 placerades som mittglob i ett åttaflikigt malteserkors.
  • Ordensbandet - Ordensband i grönt, merkantilismens, manufakturismens och lantbrukets färg.

Vid mottagares död[redigera | redigera wikitext]

När en mottagare av Vasaorden dör, skall ordenstecken samt eventuell kedja, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[2]

Briljanterade ordenstecken[redigera | redigera wikitext]

En person kunde i vissa, sällsynta fall förlänas med en briljanterad orden. Vanligtvis inträffade detta om personen gjort Konungen eller kungafamiljen något personligt. Till skillnad mot de ordinarie ordenstecknen så hade de briljanterade ordenstecknen en särställning dels var ordenstecknen personlig egendom och behövde inte återsändas till Kungen vid innehavarens död dels skulle innehavaren även bära de lägre graderna trots att en högre tilldelats.

Mottagare av briljanterade ordenstecken[redigera | redigera wikitext]

Grader[redigera | redigera wikitext]

Vasaorden har sedan 1889 fem klasser. Kvinnor och präster sågs traditionellt inte som "stridande" och kallades således inte Riddare, utan istället Ledamot av andliga ståndet för präster och Ledamot för kvinnor.[1]

Ordenstecken Kraschan Kedja Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Order of Vasa, Sweden, Ivar Lindfors 1872-1950 - National Museum of Finland - DSC04023.JPG KmstkVO.jpg Keten van de Vasa Orde.jpg Kommendör med stora korset (KmstkVO) 1772
Order of Vasa, Sweden, Ivar Lindfors 1872-1950 - National Museum of Finland - DSC04023.JPG KVO1kl.jpg Kommendör av 1. klass (KVO1kl) 1772
Order of Vasa, Sweden, Ivar Lindfors 1872-1950 - National Museum of Finland - DSC04023.JPG Kommendör (KVO)
Vasa Orde tot 1975.jpg Riddare av 1. klass (RVO1kl) 1772
Sin foto.svg Riddare (RVO)
  • Kommendör med stora korset (KmstkVO) - Bär det stora ordenstecknet i band över höger axel och storkorskraschan på vänster bröst.
  • Kommendör av första klassen (KVO1kl) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen och kommendörskraschan på vänster bröst.
  • Kommendör (KVO) - Bär det stora ordenstecknet i band om halsen.
  • Riddare/ledamot av första klassen (RVO1kl/LVO1kl) - Bär det lilla ordenstecknet i guld i band (rosett för damer) på vänster bröst.
  • Riddare/ledamot av andra klassen (RVO2kl/LVO2kl) - Bär det lilla ordenstecknet i silver i band (rosett för damer) på vänster bröst.

Till orden hör även Vasatecknet och Vasamedaljen.

Ordenshärold[redigera | redigera wikitext]

Vasaordens häroldskåpa med ordens härskri på kanten GUSTAF DEN III INSTIKTARE MDCCLXXII samt dess ordenstecken i mitten.

När Sverige införde riddarordnar 1748 blev endast en härold för Serafimerorden utsedd; det dröjde till 1785 innan de andra ordnarna fick sina egna härolder. Ämbetet som Vasaordens härold har varit obesatt sedan 1865.[4][5]

Härolderna bar speciella Häroldskåpor, en specialtillverkad häroldsstav och bar alltid den egna ordens ordenstecken på bröstet (se bild nedan). Ordenshärolderna blev avskaffade i och med en ordensreform 1952. Dock hade Gustaf III redan 1780 utsett en rikshärold, som även fungerade som härold för Kungl. Maj:ts orden; denne fanns kvar till Ordensreformen 1974.[6]

Ordensdräkt[redigera | redigera wikitext]

Vasaordens ordensdräkt från ca 1820.

De svenska riddarordnarna hade alla ordensdräkter, som de som uppnått kommendörsgrad kunde bära. En av de sista officiella gångerna som ordendräkt bars var vid Oscar I:s kröning 1844. Vasaordens dräkt var i grön sammet, med vita detaljer, och över axlarna bars en slängkappa i grönt siden med kanter och foder i vitt siden. Runt livet bars ett skärp i vitt siden med bullioner (tofsar) i guld längs ytterkanterna. Hela dräkten hade samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778.[7]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Mottagare (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Namn Yrke
1782 Johan Tobias Sergel skulptör.
Utnämnd till Riddare av Vasaorden av Gustav III
1858 Nils Almlöf skådespelare,
RVO 2 november 1858
1871 Gustaf Arvid Lilliehöök disponent vid Hofors bruk,
RVO 30 augusti 1871, KVO 1 dec. 1900
1872 Algernon Börtzell (tilldelades både Vasa- och Nordstjärneordern, vilket var ytterst sällsynt) hovintendent, föreståndare för riksbankens sedeltryckeri, föreståndare Generalstabens litografiska tryckeri-Börtzells tryckeri, aktuarie Sveriges geologiska undersökning med mera.
1872 RVO, 1894 RNO, 1897 KVO, 1901 KVO1kl.
Henry Bucher norsk arkitekt
1913 Oscar Cassel borgmästare,
RVO1kl 1913, RNO1kl 1924
1918 Albion Örtengren skådespelare,
RVO 6 juni 1918
1932 Sven Johan Ögrim kommendör i Frälsningsarmén
1933 Carl Browallius skådespelare
1937 Sven Fredén kyrkoherde i Övre Ulleruds församling,
LVO
1939 Birger Nordholm turistchef,
RVO
1941 Yngve Larsson politiker.
KVO1kl 6 juni 1941.
1944 Olof Molander regissör och Dramatenchef,
KVO 15 nov 1944.
1957 Arne Cassel konstnär,
RVO1kl
Hans Mott ingenjör och företagsledare,
KVO 6 juni 1957
1958 Sigge Bergman idrottsledare,
RVO 1954, KVO 1958
1972 Käbi Laretei konsertpianist,
LVO
Tord Magnusson generalkonsul, Prinsessan Christinas make,
KVO
1974 Birgit Nilsson hovsångare,
KVO1kl. 1974
Lewi Pethrus teologie hedersdoktor, pastor, chefredaktör,
LVO
Carl Fredrik Liljevalch den äldre företagare,
RVO
Hjalmar Lundbohm ingenjör och geolog
Axel Petri textilhandlare och riksdagsledamot (Första Kammaren)
Erik von Sydow professor, Göteborg,
RVO
Alice Trolle-Wachtmeister grevinna, överhovmästarinna, statsfru och rikslottachef,
LVO
Gustaf Fredrik Östberg politiker och godsägare

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm
  2. ^ De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
  3. ^ Medalj.nu
  4. ^ http://heraldik.se/artiklar/ordnar-och-medaljer/statsordnarnas-historia/ Svenska Heraldiska Föreningen
  5. ^ http://waslingmedia.se/harolder/harolder-i-nyare-tid/harolden-i-riksordnarna/ Heraldik och Vapensköldar
  6. ^ http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2018 Heraldiskt forum[död länk]
  7. ^ Nordisk Familjebok http://runeberg.org/nfbt/0442.html

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ny svensk historia – en bokfilm 1771–1810, Erik Lindorm/Riksbiblioteket 1979 s. 54–55
  • Nationalencyklopedin, 2007
  • Kungliga Vasaorden, [Verket omfattar de med Vasaorden dekorerade personer, vilka finnas upptagna i statskalendern årgång 1944], huvudredaktör: historiografen och sekreteraren i Riksheraldikerämbetet Johan Kleberg (1883-1957), Almqvist & Wiksell, Uppsala 1944 s. XI
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, K.V.O., 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]