Gusle

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gusle
Gusle
Typstränginstrument

Gusle, albanska: lahuta, (La-hoo-ta) är ett sydslaviskt och albanskt stråkinstrument med en sträng (sällan två) som nyttjades vid recitation av folkliga hjältekväden (junačke pjesme) i Serbien, Bulgarien, Montenegro, Kroatien (Zagora, Lika), Albanien, Kosovo (lahuta) (Dinariska alperna). De sångare, som sjunger till denna primitiva "fiol", kallas guslarer, eller lahutör, från Albanskans "Lahutar".

Lahutör (albanska), Guslar (slaviska) kallas en musiker som spelar Lahuta eller Gusle. Instrumentet spelas vertikalt genom att resonanslådan placeras på knät och vänsterhanden rör svagt vid strängen medan högerhanden spelar på strängen med stråken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera teorier var och hur Lahutan eller Guslen kommer ifrån. Den Grek-Byzantiske historien Theophylact Simocatta (ca. 630) skrev om "små lutor" som Slaverna förde med sig till Balkan.[1] Andra historier, som F. Sachs, tror att lutan har ett Asiatiskt ursprung, och man tror att den första lutan var Morim khuur.[2] Det finns även en teori om att lutan kom till Europa via Islamiska influenser på 1100-talet. Arabiska resenärer skrev om att slavferna använde en form av luta på 1000-talet. Teodosije Den Hilandariske (1246-1328) skrev att Stefan Nemanjic underhöll den Serbiska nobiliteten med trummor och "gusle".[3] Trovärdiga källor finns endast från 1500-talet och framåt. Resenärer på 1600-talet beskrev att instrumentet användes i Bosnien och Serbien. Från 1800-talet och framåt användes instrumentet även av dinariska albaner i dagens Malësia och Kosovo, främst Rugova.[4] Efter andra världskriget fortsatte Albaner i Jugoslavien att lyssna på lahutörer som främst reciterade Höglandslutans innehåll. Idag används den främst bland patrioter och musiker i bergen i främst Serbien, Kroatien, Bosnien, Montenegro, Malësia och Kosovo.[5]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bjeladinović-Jergić 2001, p. 489. ^
  2. ^ Svetozar Koljević (1980). The Epic in the Making. Clarendon Press. p. 11. ISBN 978-0-19-815759-5.
  3. ^ Vlahović 2004, p. 340.
  4. ^ https://books.google.se/books?id=aIXgDQAAQBAJ&pg=PA85&dq=Albanian+lahuta+Kosovo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiS95qPjpvZAhXGJSwKHZ5PBZ0Q6AEIKjAA#v=onepage&q=Albanian%20lahuta%20Kosovo&f=false
  5. ^ https://books.google.se/books?id=alNsb0fpX9IC&pg=PA107&dq=Albanian+lahuta+Kosovo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiS95qPjpvZAhXGJSwKHZ5PBZ0Q6AEIQjAD#v=onepage&q=Albanian%20lahuta%20Kosovo&f=false

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]