Gustaf Björkquist

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Gustaf Björkquist
Levnad
Född28 september 1877
Västra Vingåker Sverige
Död8 mars 1968 (90 år)
Örebro Sverige
Familj
BarnMagnhild Kramer
FöräldrarGustaf Björkquist
Charlotta Adolfina Rydberg

Gustaf Magnus Wilhelm Björkquist, född 28 september 1877 i Västra Vingåker, död 8 mars 1968 i Örebro, var en svensk kapten, tonsättare, musikdirektör,[1][2] dirigent och debattör.[3] Björkquist var dirigent vid invigningen av de Olympiska sommarspelen 1912.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Björkquists villa på Kasernvägen 36 i Örebro.[5]

Utbildning och bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Björkquist var son till arrendatorn Gustaf Björkquist (1849–1902) och Charlotta Adolfina Rydberg (1850–1923).[6] Han genomgick studier vid Kungliga Musikkonservatoriet i Stockholm 1896–1905, och avlade musikdirektörsexamen år 1902.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Björkquist blev musiksergeant vid Livregementet till fot år 1900. Vidare var under perioden 1916–1930 verksam som musikdirektör vid Livregementets grenadjär-regemente i Örebro.[7] Under tiden som militär avancerade Björkquist i graderna inom armén, han erhöll därigenom officersgraden kapten 1926 vid Livregementets grenadjärer.

År 1934 tillfrågades Björkquist om han ville leda Folkorkestern Lyran, han tackade ja till förfrågan och innehade denna ledarroll ända till 1954.

Militärmusiken[redigera | redigera wikitext]

Björkquist värnade om den svenska militärmusiken och kom därigenom att ta ställning för militärmusikens fortlevnad.[4]

Björkquist författade flera inlägg i ämnet, däribland Armémusikens sociala betydelse från 1924 och Inlägg i militärmusikfrågan från 1915,[8] liksom den programmatiska boken Regementsmusik vår folkmusik.[1] Därutöver företog Björkquist konsertresor till Estland och Finland.[9]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Björkquist gifte sig med Elma Serena Svensson (1879–1909). I äktenskapet föddes dottern Magnhild och sonen Erik. Björkquist ingick sitt andra äktenskap med Josefina Sjölander (1893–1959), med vilken han senare fick barnen Vilhelm, Birger och Lars-Magnus.[10]

Gustaf Björkquist är begravd på Längbro kyrkogård i Örebro.[11]

Verkförteckning (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Våra vita grenadjärer, marsch tillägnad Livregementets grenadjärer
  • I Hack och Häl, marsch
  • Töff Töff, galopp
  • De sammanslagna, solo för två xylofoner
  • Ad Omnes, Fantasi, solo för xylofon
  • Du runda himlavalv
  • Två Nerikes-polskor
  • Fyra gamla spelmansvalser från Vestmanland
  • Ett bygdefrieri, sång

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1915 – Inlägg i militärmusikfrågan
  • 1918 – Armémusiken vår folkmusik
  • 1924 – Armémusikens sociala betydelse[12]
  • 1925 – Har svenska folket kännedom om armémusikens betydelse för det allmänna?

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Linder, Erik Hjalmar (1975). Mitt levande förflutna: ur småborgarnas liv. Natur o. kultur. ISBN 978-91-27-00256-2. https://books.google.se/books?id=4W7tAAAAMAAJ&q=gustaf+bj%C3%B6rkquist&dq=gustaf+bj%C3%B6rkquist&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj9xqeG377tAhXPtYsKHeGZCuIQ6AEwBHoECAAQAg. Läst 8 december 2020 
  2. ^ ”18 (Sveriges statskalender / 1931. Personregister)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1931reg/0018.html. Läst 12 april 2021. 
  3. ^ ”Levande Musikarv - Gustaf Björkquist”. levandemusikarv.se. https://levandemusikarv.se/tonsattare/bjorkqvist-gustaf/. Läst 8 december 2020. 
  4. ^ [a b] Jeppsson, Andreas (2015-09). Aktstycket. sid. 10. http://arkivcentrum.se/aktstycket/akt82.pdf?fbclid=IwAR1KmP30aYt0LiULsjo_f8rwEoqwXC-K7om6MrRJxIqtxgra3S_CLh7_cyE. Läst 12 april 2021 
  5. ^ ”Villa. Musikdirektör Gustaf Björkquist”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021016145050/villa-musikdirektor-gustaf-bjorkquist. Läst 12 april 2021. 
  6. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Gustaf Magnus Wilhelm”. sok.riksarkivet.se. Arkiverad från originalet den 12 april 2021. https://web.archive.org/web/20210412210935/https://sok.riksarkivet.se/person?Namn=Charlotta+adolfina+rydberg&Fodelsear=1850&AvanceradSok=True&PageSize=100&page=1&postid=Folk_119462708&tab=post&FacettState=undefined:c%7C#tab. Läst 12 april 2021. 
  7. ^ Riksdagen, Sweden (1927). Riksdagens protokoll vid lagtima riksmötet. Isaac Marcus. https://books.google.se/books?id=7LhRAQAAMAAJ&q=Gustaf+Bj%C3%B6rkquist&dq=Gustaf+Bj%C3%B6rkquist&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiLr7StofnvAhWnw4sKHeyLBJoQ6AEwAHoECAEQAg. Läst 12 april 2021 
  8. ^ Björkquist, Gustaf (1915). Inlägg i militärmusik-frågan. http://libris.kb.se/bib/3103890. Läst 12 april 2021 
  9. ^ ”Gustaf Björkquist”. portrattarkiv.se. https://portrattarkiv.se/. Läst 9 december 2020. 
  10. ^ ”Gustaf Björkquist, musikdirektör”. portrattarkiv.se. https://portrattarkiv.se/. Läst 9 december 2020. 
  11. ^ SvenskaGravar
  12. ^ Svensk tidskrift. Nordstedts Tryckeri. 1924. https://books.google.se/books?id=ReDMbnUJzoIC&q=Gustaf+Bj%C3%B6rkquist&dq=Gustaf+Bj%C3%B6rkquist&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiLr7StofnvAhWnw4sKHeyLBJoQ6AEwA3oECAMQAg. Läst 12 april 2021 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Militära titlar
Företräddes av
  Musikdirektör i Livregementets grenadjär-regemente i Örebro
1916–1930 		Efterträddes av
Kulturtitlar
Företräddes av
  Ledare av Folkorkestern Lyran i Örebro
1934–1954 		Efterträddes av
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Björkquist&oldid=54472216”