Örebro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°16′26.2″N 15°12′48.1″Ö / 59.273944°N 15.213361°Ö / 59.273944; 15.213361
Örebro
Tätort
Centralort
Residensstad
Örebro slott 2011.
Land  Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Koordinater 59°16′26.2″N 15°12′48.1″Ö / 59.273944°N 15.213361°Ö / 59.273944; 15.213361
Area
 - tätort 42,96 km²
Folkmängd
 - tätort 107 038 (2010)[1]
 - kommun 140 599 (2013[2])
Befolkningstäthet
 - tätort 2 491,57 invånare/km²
 - kommun 82,18 inv./km²
Grundad 1267 [källa behövs].
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Örebro
Postnummer 701 XX–703 XX
Riktnummer 019
Tätortskod 6188
Örebros läge i södra Sverige
Red pog.svg
Örebros läge i södra Sverige
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google Maps Bing Maps
Kartdata


Örebro vapen.svg Portal:Örebro
För andra betydelser, se Örebro (olika betydelser).

Örebro är en tätort vid Hjälmarens västra strand i Närke samt centralort i Örebro kommun och residensstad i Örebro län. Örebro är Sveriges sjätte största tätort med 107 038 invånare (2010)[3].

Örebro var under första hälften av 1900-talet känd som "skostaden", eftersom ett stort antal skofabriker fanns där. Dessa är numera nedlagda. Fortfarande är Örebro i viss mån en industristad, även om staden under senare delen av 1900-talet alltmer kommit att präglas av service, tjänster och utbildning. Stora arbetsgivare idag är Örebro universitet, Atlas Copco och Universitetssjukhuset i Örebro.

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Enligt en äldre uppfattning, som framfördes av Erik Gustaf Geijer[4] var Eyrarsundsbro eller Eyrarsund (jfr Ör), senare Öresund, det ursprungliga namnet på Örebro. Denna äldre etymologi är numera övergiven och det anses att Eyra- är en felaktig och missuppfattad form för Öra- i Örabro[5]. Namnformen Eyra- användes i namnet på stadens fotbollsanläggning, Eyravallen, i mer än 80 år.

I slutet av 1100- eller början av 1200-talet omtalades Horebro, bl.a. i ett latinskt donationsbrev från jarlen Birger Brosa (död 1202)[6], även om inga äldre privilegier än från 1404 är kända[7]. Den äldsta bron över Svartån kallades ännu till 1600-talets mitt Örebron (numera Storbron), och det kan alltså vara på själva bron det äldsta dokumenterade namnet Horebro syftar[8]. Nästa kända skrivning av ortnamnet är Ørabro (1260). Staden har fått sitt namn av den bro som fanns där Örebroåsen genombryts av Svartån[9]. Ör är ett gammalt nordiskt ord, 'eyrr' på isländska, som betyder ungefär grus(bank)[10].

Engelbrekt Engelbrektsson med Örebro rådhus på Stortorget. Fotograf: Curt Götlin.
Örebro slott omkring år 1680. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitligt.
Rådhuset.
Karl Johan och slottet
Hjalmar Bergman i Wadköping

Historia[redigera | redigera wikitext]

Örebro är beläget på och omkring en låg rullstensåsNärkeslätten, på bägge sidor om Svartån. Där åsen korsade Svartån gjorde rullgruset ån grund, och möjlig att ta sig över. Med tiden byggdes en bro över vadstället, som, då den vilade på bankarna av rullgrus, kom att kallas Örebron.

Någon gång på 1200-talet tros Örebro ha fått stadsprivilegier. Örebro stad bestod på den tiden bara av kvarteren mellan Storbron och Stortorgets västra del, samt kvarteren runt torget. Huvudgatan genom Örebro, den så kallade Gatun, dagens DrottninggatanStorgatan, gick från söder till norr, dock med en annan sträckning än dagens. Det var länge stadens enda gata.

Det blev intressant för makthavare att kontrollera denna knutpunkt. En kungsgård finns dokumenterad vid Örebro år 1347. Det var troligen kung Magnus Eriksson som på 1350-talet lät anlägga en fästning på den holme där det nuvarande Örebro slott ligger[11].

Under medeltiden var Örebro inblandat i många stridigheter. Fästningen byggdes på 1300-talet ut till en borg och belägrades vid upprepade tillfällen. Vid karmelitklostret (Vårfruklostret, se nedan) uppstod redan på 1300-talet en skola, Örebro skola.

1400-talet styrdes det dåvarande Sverige från Danmark av kung Erik av Pommern som såg Sverige som ett lydrike till Danmark. Landskapen i Sverige styrdes av svenska fogdar som var överlöpare. Den kanske mest kända "erövringen" (befrielsen från danskarna) av Örebroborgen gjorde Engelbrekt Engelbrektsson år 1434. Borgen förlänades senare till honom.

Vid den nya bron växte snart en liten köpstad upp. Under det sena 1500-talet ingick Örebro i Hertig Karls (senare Karl IX) hertigdöme. Staden fick ensamrätt på järnhandel i regionen och Örebros köpmän förmedlade export av Bergslagens järn och sålde i gengäld livsmedel till bergsmännen. Befolkningen i Örebro steg till 600 personer på 1500-talet. Flera riksdagar hölls i Örebro på 1500-talet. Kung Karl IX byggde om borgen till ett modernt renässansslott.

I Örebro hölls landstingen och samtidigt den stora årsmarknaden Hindersmässan (Hindriksmässan). Detta skedde på Henriksdagen, den 19 januari. Numera är Hindersmässan framflyttad till omkring den 26 januari. Vid landstingen mottog kungarna hyllningar av närkingarna. Platsens vikt som landskapets huvudort, i förening med dess läge, gav den betydelse för hela riket, därför att den användes ofta för möten och herredagar, bland annat i februari 1529, då ett kyrkomöte där fattade viktiga beslut och gjorde betydelsefulla uttalanden i reformatorisk riktning. I december 1539–januari 1540 hölls rättegång med Olaus Petri och Laurentius Andreæ. Dessa herrar svor den 4 januari 1540 på Gustav Vasas "blotta" svärd att bli kungens "lifsarfherrar trogne och hulde", det vill säga förband sig till arvrikets erkännande.

Under 1800-talet hölls två riksdagar i Örebro, nämligen 1810, då Jean Baptiste Bernadotte, furste av Pontecorvo (senare kung under namnet Karl XIV Johan), den 21 augusti valdes till tronföljare. För att visa sin uppskattning över sin "adoptivson" lät Karl XIII ge Örebro skola namnet Karolinska skolan. Vid riksdagen 1812 antogs en ny tryckfrihetsförordning och beväringsinstitutionen infördes. I Fredshuset ("fru Hjorts hus") slöts Freden i Örebro den 18 juli 1812 mellan England och Ryssland. Därigenom "grunden lades till Napoleons omstörtande". Underhandlare var Lars von Engeström, Thornton och van Suchtelen. 1849 och 1850 hölls det liberala reformmöten i Örebro, varvid diskuterades och antogs förslag till regeringsform och vallag.

Staden har några gånger varit hemsökt av större eldsvådor, se Örebro stadsbränder.

År 1863 stod det nya Örebro rådhus klart.

Första delsträckan (Örebro–Ervalla) av Sveriges första allmänna, normalspåriga järnväg med lokomotivdrift, Köping-Hults Järnväg, invigdes år 1856. År 1888 invigdes Örebro kanal med tillhörande sluss, som gjorde det möjligt för båtar och skepp att ta sig upp till de centrala delarna av Örebro.

Det första större företaget i Örebro var Örebro gevärsfaktori, grundlagt kring sekelskiftet 1600 av Hertig Karl. Örebro utvecklades snabbt i slutet av 1800-talet i samband med industrialiseringen. Örebro tändsticksfabrik grundades år 1844, och blev innan nedläggningen 1892 landets näst största. I slutet av 1800-talet grundades de första skofabrikerna i Örebro, som tillsammans med Kumla kom att bli centrum för skotillverkningen i landet. 1896 grundades Örebro kexfabrik, och samma år erhöll Örebro stapelstadsrättigheter, efter att tidigare ha varit uppstad[12]. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet drabbades stadens näringsliv av en allvarlig kris till följd av sko- och kexindustrins nedläggningar. I och med detta slutar en epok i stadens historia, då Örebro varit känd som en "sko- och kexstad". Som en del i ett åtgärdspaket, för att få stadens ekonomi på fötter igen, utlokaliserades delar av Statistiska centralbyrån till Örebro, liksom även Trafikregistret. Örebro fick också en universitetsfilial till Uppsala universitet förlagd till staden. Universitetsfilialen blev år 1977 Högskolan i Örebro, som år 1999 blev Örebro universitet.

Viktiga möten och riksdagar i Örebro[redigera | redigera wikitext]

Utställningar i Örebro[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Örebroutställningar

Större industri-, lantbruks- och jubileumsutställningar har hållits vid sex tillfällen i Örebro, nämligen 1883, 1899, 1911, 1928, 1947 och 1965. Den senaste utställningen hölls med anledning av Örebros förmodade 700-årsjubileum.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Örebro stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Längbro socken/landskommun införlivades successivt mellan 1875 och 1937, 1943 införlivades Almby socken/landskommun och Ånsta socken/landskommun och 1952 Ekers socken/landskommun. Stadskommunen utökades ytterligare 1967 innan den 1971 uppgick i Örebro kommun där Örebro sedan dess är centralort.[13]

I kyrkligt hänseende har orten hört till Örebro församling som delades 1913 i Örebro Södra församling och Örebro Norra församling. Örebro Södra församling namnändrades 1921 till Örebro Nikolai församling, varur Adolfsbergs församling utbröts 1995. Örebro Norra församling namnändrades 1921 till Örebro Olaus Petri församling. Delar av orten tillhör sedan Almby församling,Längbro församling och Mikaels församling (från 1977) och före 1954 Ånsta församling och Ekers församling.[14]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Örebro rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Örebro i Örebro tingsrätts domsaga.[15]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i "Örebro"
År Invånare
1749
  
2 147
1840
  
4 227
1870
  
9 100
1880
  
11 785
1890
  
14 547


Befolkningsutvecklingen i Örebro 1960–2010[16]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
71 310
1965
  
77 576
1970
  
87 125
1975
  
88 125
1980
  
84 830
1990
  
85 858 4 121
1995
  
90 814 4 250
2000
  
95 354 4 262
2005
  
98 237 4 296
2010
  
107 038 4 927
Anm.: Sammanvuxen med Adolfsberg 1970, sammanvuxen med Brickebacken och Lillån 1975, sammanvuxen med Marieberg och Mosås 2010.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Karta över Örebro från 1928.

Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är det gamla slottet på sin holme i Svartån, som delar staden i en nordlig och en sydlig del, bägge med breda, raka gator, planteringar och flera ståtliga byggnader.

Betydande byggnader[redigera | redigera wikitext]

Lindhska Bokhandeln, december 2002.
Centralpalatset vid Järntorget.

Örebro slott ligger på en holme i Svartån. En fästning eller borg, benämnd Örebrohus, fanns redan 1364 och spelade under den följande tiden en framstående roll både i krig och i fred, tills det efter en lång belägring erövrades av Gustav Vasa 1523. Under Hertig Karls tid, år 1573, påbörjades arbetet med att göra Örebro slott till ett modernt renässansslott[17]. En period av förfall vidtog i början av 1700-talet. På 1750-talet restaurerades slottet i klassicistisk anda. Sitt nuvarande utseende fick i samband med en historieromantisk restaurering 1897–1900. Intill slottet ligger Arbetshuset, en stenbyggnad från 1740-talet.

En annan gammal byggnad är den så kallade Kungsstugan, som en gång fanns inne på en tomt vid Järntorgets västra sida. Den uppfördes under förra hälften av 1500-talet i en arkitektur påminnande om Ornässtugan och har delvis bibehållna tak- och väggmålningar. Kungsstugan ska enligt traditionen ha besökts av Karl IX 1580 och 1581. Den är numera flyttad till friluftsmuseet Wadköping tillsammans med flera äldre byggnader från framför allt det gamla Söder i Örebro.

Huvudgatan StorgatanDrottninggatan genomlöper staden från söder till norr. Vid Stortorget ligger S:t Nikolai kyrka från 1200-talet, ursprungligen i romansk och gotisk stil, sedermera tillbyggd och flera gånger restaurerad. I kyrkan begravdes Engelbrekt Engelbrektsson. Väster om kyrkan ligger Nikolai församlingshem, som från 1400-talet fram till 1808 fungerade som Örebro skola.

Vid sidan av torget ligger Örebro rådhus, uppfört 1859-1863 i nygotisk stil. Det ritades av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare. I rådhuset skulle stadens förvaltningar och myndigheter finnas, men de var inte så stora på den tiden. Det sägs att kung Karl XV vid ett besök i staden sade: "Å hut Örebro – bornera inte, svagdricka", för att han tyckte att rådhuset var alltför stort och påkostat för en stad av Örebros storlek.

Övriga framstående byggnader är Örebro hospital (1782), Örebro Teater (1853), Stora hotellet (1858), Örebro centralstation (1862), Gamla Sparbankshuset, Frimurarelogen (1884), Örebro konserthus (1932), Nämndhuset (1934), Idrottshuset (1946), vattentornet Svampen (1958), Örebro läns museum (1963) och Medborgarhuset (1965).

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsminnen i Örebro är bland andra Örebro slott med de närliggande byggnaderna Arbetshuset, Landshövdingestallet och Husarernas kanslihus och ridhus. Nära slottet ligger även Örebro Teater, Örebros äldsta teater. Vid Stortorget ligger Nikolaikyrkan och Nikolai församlingshem. På söder finns pumpen på Våghustorget och på norr ligger vattentornet Svampen. I Wadköping ligger Kungsstugan och Borgarhuset. Bland moderna byggnader som är byggnadsminnesmärken kan nämnas Örebro läns museum.[18]

Torg och platser[redigera | redigera wikitext]

Det långsträckta Stortorget ligger invid Drottninggatan. Det är 362 meter långt – ett av Sveriges längsta torg. Där ligger S:t Nikolai kyrka och Örebro rådhus. En Engelbrektsstaty av Carl Gustaf Qvarnström finns på Stortorget. I direkt anslutning till Stortorget finns Stallbacken. Kvarteret däromkring var centrum för den forna skjutstrafiken till och från Örebro.

Något söderut ligger Våghustorget, där ett våghus tidigare fanns. Här ligger ett pumphus som påminner om tiden innan vattenledningen fanns. Ännu längre söderut, i anslutning till Medborgarhuset, ligger Olof Palmes torg, vars namn tidigare var Södertorget.

Norr om Svartån, utanför Örebro Teater, ligger Teaterplan, och kort därifrån Järntorget. Österut ligger Hamnplan, som tidigare var centrum för båttrafiken till och från Örebro. Vasatorget utgör inkörsporten för den västra stadsdelen. Det är ett solfjäderformat torg med gator som strålar ut åt norr, väster och söder.

Andra torg och öppna platser är: Kvarnplatsen vid slottet, Längbrotorg på norr och Näbbtorget och Sveaparken på söder.

Parker[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Grönområden i Örebro

Stadsparken med Stora Holmen ligger i direkt anslutning till Wadköping. Här finns lekområden för barn, trädgårdsanläggningar och rosenträdgård. I centrala Örebro, i anslutning till slottet, ligger Slottsparken, Kvarnplatsen och Henry Allards park.

Något mer perifert ligger Hagaparken, Väståparken, Karlaparken och Karl Johans park på väster och Längbrotorg på norr. I söder ligger Sveaparken.

I ytterområdena finns österut naturreservaten Oset och Rynningeviken som ligger på var sin sida om Svartån, nära Hemfjärden. Karlslunds herrgård med omgivningar, samt Hästhagen erbjuder rika rekreationsmöjligheter västerut. Söderut finns Brunnsparken, som är Adolfsbergs gamla kurbrunn. Där finns även folkpark.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Örebro Airport ligger 12 km väster om centrum.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen Godsstråket genom Bergslagen förbinder staden norrut med Västmanland och Dalarna, och söderut med Hallsberg. Den 1997 färdigställda Mälarbanan ansluter till nämnda järnväg vid Hovsta, och ger sedan dess snabb förbindelse med Stockholm. Örebro har två järnvägsstationer: Centralstationen och Örebro södra. Vid den förstnämnda ligger Resecentrum, som är en samlingsplats för kollektivtrafik och taxi. Tidigare fanns från Örebro södra en förbindelse till Svartå, Örebro-Svartå Järnväg, och även smalspårig järnvägsförbindelse mot Norrköping genom företaget Norra Östergötlands Järnvägar.

Väg[redigera | redigera wikitext]

Vägmässigt har Örebro 9 större utfarter:

  1. E18/E20 mot Stockholm
  2. E18 mot Oslo
  3. E20 mot Göteborg (även utfart för riksväg 50 söderut mot Jönköping)
  4. Norrköpingsvägen mot riksväg 51 och 52
  5. Riksväg 50 norrut mot Falun och Söderhamn
  6. Länsväg 207 mot Odensbacken
  7. Mosåsvägen mot Kumla
  8. Ekersvägen mot Närkes Kil
  9. Grävevägen mot Garphyttan

I stadens västra utkant går motorvägen Västerleden (E18/E20). De andra två motorvägarna i området är Södra Infartsleden och E18 mot Oslo. De stora genomfartslederna inom staden är Östra Bangatan, Hertig Karls Allé och Trädgårdsgatan/Alnängsgatan som alla går i nord-sydlig riktning, liksom Västra Nobelgatan/Ekersvägen, Rudbecksgatan och Karlslundsgatan i väst-östlig riktning.

Hamn[redigera | redigera wikitext]

Örebros läge vid Svartån och Hjälmaren bidrog till att staden länge var förknippad med sjöfart. Ett större kommersiellt hamnområde fanns fram till 1980-talet vid Alnängarna och Oset; oljehamnen. Idag består dock båttrafiken mest av turist- och småbåtar och endast en liten del av det tidigare hamnområdet är i bruk.

Lokaltrafik[redigera | redigera wikitext]

Stadsbussarna i Örebro sköts av Nobina. Linjenätet omfattar 8 stomlinjer och sex övriga stadslinjer. Bussarna trafikerar Örebro stad, inklusive tätorten Hovsta. Det finns dessutom anropsstyrd trafik i vissa delar av staden som benämns flextrafik (tidigare mjuka linjen).

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1800-talet grundades de första skofabrikerna. Sedan 1873 har det funnits 365 olika skofabriker och skotillverkare i Örebro. De största och mest kända var Oscaria, Rex. Örnen och Skandia. Den sista torde ha lagts ner på 1970-talet[19].

Den 22 oktober 1896 grundades Örebro kexfabrik. 1967 blev Örebro kexfabrik ett dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex togs ur bruk 1975 och året efter lades fabriken ned.[20]

Örebro pappersbruk, grundlagt 1901, senare Örebro kartongbruk, har varit en viktig arbetsgivare i staden. Bruket lades ner år 2010.

Idag är huvudnäringarna handel, logistik, industri, utbildning och offentlig förvaltning. Några av de större företagen i Örebro är bland annat Atlas Copco, Axfood Närlivs, E.ON, Närkes Elektriska (NEA), DHL, Procordia Food och SJ:s verkstäder. Örebro universitet har ca 16 000 studenter (2010). Universitetssjukhuset i Örebro är även en stor arbetsgivare.

Företaget Roberts AB i staden har exklusiv rätt till Champis-läsken, samt till must-essens i julmust.

Statliga myndigheter i Örebro[redigera | redigera wikitext]

Ett urval av de statliga myndigheterna placerade i Örebro tätort

Hjalmar Bergmanteatern i Medborgarhuset.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Svea trängkårs kanslihus
Livregementets grenadjärers kasernetablissemang

Örebro blev garnisonsstad 1836 när Livregementets husarer förlade delar av sin verksamhet på Olaigatan. 1907 utökades garnisonen då Svea trängkår förlades till Västra mark. Och 1912 förlades ytterligare ett förband till staden i samband med att Livregementets grenadjärer flyttade in till Rynninge från sin tidigare mötesplats i Sannahed. De olika förbanden har sedan givit namn till olika platser och stadsdelar i staden. Sedan den 1 juli 2000 finns endast två stycken militära förband kvar i staden.

Livregementets husarer (K 3) 1836–1905
1836 förlade regementet delar av sin verksamhet i form av sin expedition och skolor till Olaigatan 21 intill slottet. 1905 omlokaliserades all verksamhet till Skövde garnison i Skövde. Vissa delar av kasernområdet kom dock att användas av olika förbandsstaber inom Försvarsmakten fram till 1984. Därefter såldes de resterande fastigheterna till Örebro kommun.[21] Kvarteret som regementet var förlagt på har sedan dess namngivits med namnet Husaren. Se vidare Husarstallet.
Svea trängkår (T 1) 1907–1927
1907 förlades Svea trängkår till nybyggda kaserner på Västra mark efter tidigare varit förlagda i Marieberg i Stockholm. Förbandet blev dock inte långvariga i staden, då det redan 1927 omlokaliserades till Linköpings garnison i Linköping. Idag hyser området bostäder och kontor. Granne till området finner man Trängens IP, som just fått sitt namn från Svea trängkår. 1997 reste förbandet en minnessten på området i samband med att förbandet avvecklades i Linköping 1997. Se vidare Svea trängkår på Västra Mark.
Livregementets grenadjärer (I 3) 1912–2000
Regementet övergav 1909 sin tidigare mötesplats i Sannahed för att förläggas i nybyggda kaserner på Rynningevägen. Regementet kom under slutet av 1900-talet att avvecklas successivt genom olika försvarsbeslut. 1992 avvecklades Livbrigaden och Närkebrigaden, vilket medförde att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde vid regementet. År 2000 avvecklades regementet med dess försvarsområdesstab. I samband med att grundutbildningen upphörde 1992, såldes södra delen av området (kasernbyggnader) till kommunen och vid avvecklingen av regementet 2000 såldes det resterande området (förrådsområde). Området går sedan dess under namnet Grenadjärstaden.
Örebro försvarsområde (Fo 51) 1942–1975
1942 bildades Örebro försvarsområde och lokaliserades till Olaigatan 21. I samband med en reform (OLLI-reformen) inom dåvarande Krigsmakten åren 1973 och 1975, kom försvarsområdesstaben 1975 att uppgå i Livregementets grenadjärer. Fastigheten övertogs samma år av Redovisningsavdelning Bergslagen.[21]
Örebro-Värmlandsgruppen (ÖVG) 2000—
I samband med att försvarsområdesstaben avvecklades år 2000 bildades en militärdistriktsgrupp under namnet Livregementets grenadjärgrupp, för att utbilda hemvärn och stödja frivilligverksamheten inom Örebro län. Gruppen var till en början förlagd inom delar av Livregementets grenadjärers före detta kasernområde, men kom senare att omlokaliseras till Boglundsängen. År 2005 gick gruppen samman med Värmlandsgruppen och bildade en hemvärnsgrupp under det nuvarande namn.
Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB) 1975–2005
Förbandet lokaliserades 1975 till staden, där man övertog fastigheten Husaren på Olaigatan 21 från Örebro försvarsområde (Fo 51). 1984 övergavs fastigheten och förbandet omlokaliserades till Boglundsängen.[21] I samband med försvarsbeslutet 2004 kom förbandet att omorganiseras och verkar sedan 2005 under namnet Försvarsmaktens telenät- och markteleförband.
Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) 2005—
Förbandet bildades 2005 genom en sammanslagning av Flygvapnets marktelenheter (MTE) och Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB). Förbandet är lokaliserat till Boglundsängen.
Luftförsvarssektor (W5) 1957–1971
1957 förlades en luftförsvarscentral (LFC Måsen) till staden. Luftförsvarscentralen ingick i Sektorflottiljen F 1 Hässlös luftförsvarssektor W5. 1971 uppgick luftförsvarscentral i Luftförsvarssektor O5 (LFC Puman), vilket fick som följd att det övergripande ansvaret för luftförsvaret inom sektorn styrdes från Bålsta.

Under 1940-talet var Örebro ett av förslagen till förläggningsort till det som skulle bli Bergslagens artilleriregemente (A 9). Åren 2006 och 2007 var staden åter i fokus, då Försvarsmaktens logistik (FMLOG) sökte efter en ort att förlägga ett nytt centrallager i Mälardalen.[22] Några nya större militära förläggningar har det ej blivit, utan i båda fallen har de gått till Kristinehamn 1943 och 2007 till Arboga.[23]

Kultur- och nöjesliv[redigera | redigera wikitext]

Museer[redigera | redigera wikitext]

Örebro läns museum i Slottsparken innehåller lokalhistoriska samlingar, men har även en stor konstsamling. Tillfälliga utställningar visas. Övriga arenor för konstutställningar är Örebro konsthall, Galleri Nord, Wadköpingsrummet och Konstfrämjandet. Lilla Å-promenaden är en samling konstverk som ligger utmed den nedre delen av Lillån.

Musik och teater[redigera | redigera wikitext]

I Örebro konserthus har Svenska Kammarorkestern sina konserter. Huvudteatrar är Hjalmar Bergmanteatern och Gamla teatern där bl.a. Länsteaterns föreställningar visas. Teater Martin Mutter är ett fritt teatersällskap. Deras scen ligger i Grenadjärstaden. Nya teatern är ett amatörteatersällskap som har sin scen i den tidigare biografen Röda Kvarn. Kvalitetsfilm visas på den kommunalt ägda biografen Roxy.

Återkommande evenemang[redigera | redigera wikitext]

Hindersmässan är en månghundraårig tradition. Denna marknad hålls i slutet av januari varje år, och har rötter i bergshanteringens tid.

OpenART är en konstbiennal med framför allt skulpturer och installationer i Örebro centrum. Första gången hölls utställningen år 2008, då med 66 konstnärer. 2013 års OpenART, som är den fjärde i ordningen, och där ca 70 konstnärer deltar, hålls den 15 juni till den 1 september 2013.[24]

Julkonserten O, Helga Natt hålls på Stortorget den första advent varje år.

Metallsvenskan är en kombinerad fotbollsturnering för rockstjärnor och hårdrocksfestival som arrangeras varje år i slutet av maj månad. Artister som Europe, Twisted Sister, King Diamond, At The Gates, U.D.O. och D.A.D. har uppträtt på festivalen. Varje år har en dokumentär om arrangemanget visats på TV4 sport. Metallsvenskan vann år 2009 utmärkelsen "årets överraskning" på Örebrogalan och är ett växande event i staden. 2013 hade festivalen över 10.000 besökare.

Live at Heart är Sveriges största musikfestival, sett till antalet konserter. Under tre dagar i september genomförs nära 300 konserter på redan etablerade scener runt om i staden. Konceptet kommer från Austin, Texas.

Örebrofesten var en matfestival som senast hölls år 2011. Den har tidigare haft annan inriktning, och då gått under namnet Slottsfesten.

Örebro universitet.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skolor i Örebro

Inom Örebro kommun finns totalt ca 60 kommunala grundskolor, elva fristående grundskolor och två statliga specialskolor. Vidare finns sju kommunala och fem fristående gymnasieskolor. I staden finns därtill två institutioner som bedriver högskoleutbildningar; Örebro universitet och Örebro missionsskola. I Örebro ligger även Riksgymnasiet för döva och Riksgymnasiet för hörselskadade som tar emot elever från hela landet på internat.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Gustavsviksbadet

Friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Nära stadens centrum ligger friluftsbadet Gustavsvik som har nöjesbad, simbassäng, rekreationsanläggning och även utomhusbad. Där finns även camping. Öster om centrum, nära Svartåns utlopp i Hjälmaren, finns Alnängsbadet. Vid Svartåns mynning finns även det populära naturreservatet Oset.

Hjälmaren bjuder på vissa badmöjligheter sommartid, även om dessa är begränsade till ganska få ordnade badplatser (till exempel Hjälmarbaden vid Ekeby-Almby). Sjön ger dock goda möjligheter till längdskridskoåkning vintertid. Längdskidåkningsmöjligheter finns på Venaspåret, vilket ligger vid I 3-området, liksom i Karlslundsskogen väster om centrum och Markaspåret vid Brickeberg. I det närbelägna Ånnaboda i Kilsbergen finns vidare en anläggning för såväl utförsåkning (Storstenshöjden) som friluftsliv i allmänhet. Genom detta område går dessutom vandringsleden Bergslagsleden.

Väster om Örebro ligger sjön Tysslingen, känd för de tusentals svanar som under fågelflytten vår och höst landar vid sjön. Sydost om Örebro finns det ännu mer kända naturreservatet Kvismaren. Vinön i Hjälmaren är ett populärt utflyktsmål för badgäster sommartid. Många kommer också för att smaka på färskfångad Hjälmargös och gädda som serveras på öns restaurang.

Örebro kommun blev år 2012 utsett till Sveriges friluftskommun.Utmärkelsen baserades på en undersökning av hur landets kommuner arbetar med det lokala friluftslivet, och den syftar till att stärka och stimulera friluftslivet i hela landet. Bakom initiativet står Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, Svenskt Friluftsliv och Svenska Ekoturismföreningen. En kommun kunde totalt få maximalt 32 poäng i undersökningen, och vinnarkommunen Örebro fick full pott [25].

Sport[redigera | redigera wikitext]

Mest känd är staden för fotbollslaget Örebro SK. Men även BK Forward som spelar på Trängen IP är en storklubb för staden Örebro. I bandy och ishockey har Örebro lag representerade i Allsvenskan respektive SHL. Det senaste tillskottet bland Örebros idrottsklubbar är basketklubben Eco Örebro som (2009/2010) gjorde dess debutsäsong i Svenska basketligan. På damsidan är Örebro mest känt för de svenska mästarna Örebro Volley som är ett av Nordens mest framgångsrika volleyboll-lag, samt KIF Örebro som återfinns i Damallsvenskan. Stadens amerikanska fotbollslag Örebro Black Knights blev uppflyttade till den högsta serien, Superserien,år 2011.Örebro Black Knights har i Superserien snabbt utmärkt sig som ett av Sveriges bästa lag och gick år 2012 vidare till slutspelet för den andra säsongen i rad. 2011 blev Örebro utsedd av SVT som Sveriges bästa idrottsstad.[26] Örebro är också nominerad till titeln 2012.

Media[redigera | redigera wikitext]

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

  • Nerikes Allehanda är den lokala morgontidningen. Nerikes Allehanda
  • Läns-Posten är en lokal veckotidning, grundad 1950. Läns-Posten
  • Örebroar'n är en gratistidning som grundades år 1988. Den kommer ut en gång i veckan. Örebroar'n
  • Handelsstaden är en lokal gratistidning. Den kommer ut en gång i månaden. [1]
  • Nollnitton är ett lokalt kultur- och nöjesmagasin. Det kommer ut en gång i månaden. [2]

Radio[redigera | redigera wikitext]

TV[redigera | redigera wikitext]

TV4 - Lokala nyheter

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2009
  2. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
  4. ^ Erik Gustaf Geijer: Svea Rikes Häfder, 1825, s. 409, inkl. fotnot
  5. ^ Pär Hansson (1994). Gatunamn i Örebro stad. Örebro: Örebro stads bildningförvaltning. sid. 36 
  6. ^ Svenskt diplomatarium, sid. 682
  7. ^ Örebro 700 år, Margit Palmaer-Waldén, 1965, sid. 13
  8. ^ Örebro 700 år, Margit Palmaer-Waldén, 1965, sid. 13-14
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. sid. 389. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. sid. 388. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  11. ^ Hedberg, Lennart (2001). Vasaborgen i Örebro. Örebro: Läromedia. sid. 2 
  12. ^ Bernhard Forssell: Örebro och dess utveckling, del 2, s. 166. Författarens förlag, Örebro 1916
  13. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  14. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  15. ^ Om Örebro tingsrätt (NAD)
  16. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  17. ^ Lennart Hedberg: Vasaborgen i Örebro. LäroMedia AB, Örebro 2001
  18. ^ ”Örebro kommun”. Länsstyrelsen i Örebro län. http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/byggnadsvard/kulturmiljo/sevarda-kulturmiljoer/orebro/Pages/default.aspx. (svenska)
  19. ^ Estrid Esbjörnsson: Skoindustrin - Närkes ära. Örebro läns museum / Örebro läns hembygdsförbund 1990
  20. ^ Esbjörnson, Estrid. ”NÄR ÖREBRO VAR EN KEXSTAD”. Arkiverad från originalet den 22 juli 2007. http://web.archive.org/web/20070221152531/http://www.orebrolansmuseum.se/industri/bildsida.htm#kex. Läst 23 november 2011. Okänd parameter Utgivare
  21. ^ [a b c] Länsstyrelsen Örebro län-Före detta stabsbyggnaden i Örebro Läst 1 juli 2011
  22. ^ sr.se (2006-12-04) Örebro kommun köper mark för ett nytt centrallager Läst 9 januari 2010
  23. ^ sr.se (2007-03-22) Försvarslager tas emot positivt i Arboga Läst 9 januari 2010
  24. ^ Meny.nu
  25. ^ http://www.naturvardsverket.se/Toppmeny/Press/Pressmeddelanden/Orebro-ar-Sveriges-friluftskommun-2012/
  26. ^ Na.se (2011-07-01) Örebro är bäst i Sverige Läst 1 juli 2011

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]