Hoppa till innehållet

Gustaf Ericson (friidrottare)

Från Wikipedia
För andra personer med liknande namn, se Gustav Eriksson.
Gustaf Ericson
Friidrott, herrar

Nation: Sverige Sverige

Svenska mästerskap
Guld 1931 400 meter
Silver 1932 400 meter
Brons 1934 400 meter

Gustaf Gilbert Archibald Ericson, född 11 augusti 1912[1] i Göteborgs Oskar Fredriks församling, död 23 mars 1999 i Björketorps församling, Västra Götalands län,[2] var en svensk friidrottare (kortdistanslöpare).

År 1934 var han med i det friidrottslag som besegrade Tyskland i en landskamp. Han deltog där tillsammans med Sven Strömberg, Bertil von Wachenfeldt och Pelle Pihl i stafettlaget på 4 x 400 meter som vann över det tyska laget med 1 sekund. Ericson sprang den tredje sträckan. Detta gjorde att Sverige vann landskampen med minsta möjliga marginal, 101⅓ poäng mot tyskarnas 100⅔.[3][4]

Gustaf Ericson är begravd på Björketorps kyrkogård.[5]

  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938–1949 
  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • Svenska Mästerskapen i friidrott 1896–2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006 
  • Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: Bengt Holmberg/TextoGraf Förlag. 2009 
Företrädare:
Sten Hammargren (1929–1930)
Svensk mästare på 400 meter
Gustaf Ericson (1931)
Efterträdare:
Björn Kugelberg (1932)