Hälsinglands runinskrifter 14
| Malstastenen | |
| Fornlämningsliknande lämning | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborg |
| Kommun | Hudiksvall |
| Socken | Rogsta |
| Koordinater | 61°48′33″N 17°12′01″Ö / 61.80909°N 17.20036°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Övrig kulturhistorisk lämning | |
| - FMIS beteckn | Rogsta 1:1 |
| Information från FMIS. | |
Runinskrift Hs 14, eller Malstastenen, är en runsten som nu återfinns i Hälsinglands museum i Hudiksvall, Hälsingland.
Stenen
Stenen stod förr på en åker i Malsta i Rogsta socken, Hudiksvalls kommun,[1] förklarande nog kallad Runstensåkern i Malsta, men uppmärksammades knappast. Man kunde urskilja en massa obetydliga punkter som uppfattades som förvittrade fragment av runor samt ornamenten, men då runstenar i Hälsingland inte är särskilt fåtaliga väckte den inget intresse förrän betydelsen i de fluglortsliknande tecknen uppdagades varmed den placerades i en egen liten skyddskur. En kopia av originalstenen står kvar på dess ursprungliga plats.
Malstastenen som är mycket egendomlig och skriven med hälsingerunor är en av två stenar som ristaren skapat. Den andra, Sunnåstenen, är en förenklad och förkortad version av denna. Malstastenens ornamentik är enkel och inte särskilt vacker, snarast primitiv. På stenens ristningsyta finns en hopringlad orm i vars kropp runtecknen finns och inuti slingan ett kors, och även två djurfigurer samt två spiraler finns på stenen. Stilen kallas Fågelperspektiv. Texten är lång och den översatta inskriften följer nedan:
Inskriften
Runsvenska: Frumuntrit(i) staina þinaftiR fikiulfa : brisa sun : uas lina sun : in lini uasunaRsun : in un uas ufaksun /in ufakR uas þurisun / krua uas muþiR fikiulfis / in þa bar lafuin þa kuþrun :/ frumuntr fikiulfa sun faþi runaR þisar : uiR sutum stin þin a nuri : an balastin : kiulfiR uarþ um lanti þisu in þa nur i uika i þrim : bium in þa lanakrin þa fiþrasiu
Nusvenska: "Frömund reste sten denna efter Fä-Gylfe, Bräses son. Men Bräse var Lines son, och Line var Auns son, Aun var Ofegs son och Ofeg var Tures son. Groa var mor till Fä-Gylfe, och sedan bar (födde) hon Ladvi och Gudrun. Frömund Fä-Gylfes son gjorde runor dessa. Vi sökte stenen på noret, på Balsten. Gylfe vart ägare till land detta och sedan norrut i tre byar, och sedan Lönnånger och så Färsjö."
Tolkning: Skriven med vanliga runor hade denna jätteskrift tagit mer än dubbelt så stor plats och det var bland annat därför som hälsingerunor utvecklades. Stenen handlar om hur Frömund Gylfasson, som han idag skulle hetat, skryter om sitt enorma jordagods och varifrån han fått sin förnäma härkomst, med alla dessa namn i början. Ladvi och Gudrun, Frömunds fastrar, sökte alltså upp stenen på noret vid Balsten, en plats med naturbildningar där stenar av detta slag lätt skulle hittas. Ordet Fä betyder rikedom och Fä-Gylfe måste ha varit otroligt rik, eftersom han ägde flera byar som till exempel Malsta, Lönnånger, Sunnås och Färsjö. Ristningen är en rättslig handling som dokumenterar sju generationers ägorätt till bygdens markområden.
Se även
- Alfabetisk lista över runinskrifter
- Lista över Hälsinglands runinskrifter
- Sverige under vikingatiden
- Sverige under äldre medeltiden
Källor
- 100 svenska runinskrifter av Åke Ohlmarks, tryckt 1978 av Bokförlaget plus, Centraltryckeriet i Borås
- Runinskrifter i Sverige, sid. 103-104, Sven B F Jansson, Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1984, ISBN 91-20-07030-6
- Tusenårstexterna: Malstastenen och Hälsinglands runinskrifter av Jan-Olov Nyström, 2015, Hudiksvall: Helsingiana, Hälsinglands museum
Noter
- ^ Hs 14[död länk], Samnordisk rundatabas.
Externa länkar
Vidare läsning
- 100 svenska runinskrifter av Åke Ohlmarks