Riksantikvarieämbetet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riksantikvarieämbetet
Raafront.jpg
Riksantikvarieämbetets huvudkontor
Departement Kulturdepartementet
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Kommun Stockholm
Län Stockholm
Organisationsnr 202100-1090
Myndighetschef Lars Amréus, riksantikvarie
Instruktion SFS 2007:1184
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats www.raa.se

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har överinseende över kulturminnesvården i landet och lyder under Kulturdepartementet. Man är den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv och därmed en av de centrala myndigheterna i svensk kulturpolitik. Myndighetens chef (motsvarande generaldirektör) kallas riksantikvarie, ett ämbete som instiftades år 1630. RAÄ är sedan 1938 ett ämbetsverk och sedan 1998 självständig statlig myndighet. Huvudkontoret finns i Stockholm, men delar av verksamheten finns sedan 2008 även förlagd i Visby.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1600- och 1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Riksantikvarieämbetet grundades 1630.[1] 20 maj detta år utsågs Johannes Bureus, en framstående runforskare och en tid Gustav II Adolfs privatlärare, till den första riksantikvarien. Bureus hade väckt kungens intresse för fornminnen, då benämnda som "antiquiteter". I samarbete med en präst och en ung student beva sig Bureus ut på resan runt Sverige för att rita av runstenar, samla mynt och gamla krönikor, lagböcker, brev och handskrifter.[2]

År 1666 inrättade Johan Hadorph, den sjunde riksantikvarien i ordningen, Placat och Påbudh, Om Gamble Monumenter och Antiquiteter, Sveriges första ansats till en fornminneslag. Den var också vid sidan av Vatikanstaten den första förordningen i ämnet i Europa. I Sverige kunde man nu börja skydda fornlämningar från ovarsamma skattletare och folk som vill använda gravhögar som tegelugnar.[2]

Intresset för fornminnen och fornminnesvård avtog dock efter Sveriges stormaktstid (runt 1718). År 1780 överlämnades merparten av de statliga museisamlingarna till Kungliga biblioteket och Riksarkivet. Det återstående ställdes år 1786 under Vitterhetsakademien – inrättad av Gustaf III – där riksantikvarien kom att fungera som akademiens sekreterare.[2]

På RAÄ:s huvudbyggnad syns Karl XIV Johan:s krönta monogram.

1800- och tidiga 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet ägnades ett allt större intresse för naturvetenskap samt för det klassiska kulturarvet, och studiet av "antikviteter" betraktades som något föråldrat. En viss nydaning i intresset skedde dock i samband med att Johan Gustaf Liljegren 1826 utnämndes till riksantikvarie. Bland annat inledds ett organiserat inventeringsarbete, och arkeologiska utgrävningar genomfördes bland annat i Birka och Visby. 1867 inrättas också en ny fornminnesförordning, vilken slog fast att alla ingrepp på fasta fornlämningar var straffbara.[2]

Under 1900-talet utökades antalet svenska aktörer runt ämnet kulturminnesvård, samtidigt som fornfynden fortfarande samlades i Stockholm. Med Sigurd Curman (riksantikvarie från 1923) skapades ett centralt chefsämbete, och runt Sverige anställdes särskilda landsantikvarier av de olika provinsmuseerna. Dessa samordnade även sitt arbete ihop med Riksantikvarieämbetet, vilket sedan 1938 fungerade som eget ämbetsverk.[2]

Andra halvan av 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Museisamlingarna är idag delvis placerade inom ramen för Statens historiska museer, vars historia är tätt sammanlänkade med RAÄ.[3]

I Riksantikvarieämbetet ingår även Antikvarisk-topografiska arkivet[4] och Vitterhetsakademiens bibliotek[5]. Dessa verksamheter finns inrymda i Östra stallet i Stockholm.[6] Vitterhetsakademin och RAÄ skildes dock åt rent organisatoriskt redan 1975. Samtidigt bildades det självständiga ämbetsverket Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Dessa delades 1998 upp i de separata myndigheterna Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.[3]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Den 2 juni 2005 beslutade regeringen att omlokalisera stora delar av Riksantikvarieämbetets verksamhet från Stockholm till Gotland. Flytten motiverades som en kompensation av Försvarets samtidiga neddragningar på ön.[7] Riksantikvarieämbetet flyttade in i de nya lokalerna på A7-området i Visby i oktober 2008. I huset finns också Riksutställningar som flyttade in redan 2007.[8]

RAÄ har verksamhet vid både Gamla Uppsala museum och Glimmingehus (nedan).
Glimmingehus 2013-1.jpg

Flytten till Gotland ifrågasattes av flera inom myndigheten, som ansåg att regeringen inte förstod hur RAÄ arbetade.[7] Stora delar av verksamheten finns även fortsättningsvis kvar i Stockholm – inklusive (sedan 2012[9]) huvudkontoret – i Livgardet till hästs gamla kanslikasern vid Historiska museetÖstermalm. Under planen mellan huvudbyggnaden och Östra stallet ligger magasinen som hyser arkiv- och bibliotekssamlingarna insprängda.

2015 har Riksantikvarieämbetet verksamhet i Stockholm, Visby och Tumba (Svensk Museitjänst). Dessutom drivs verksamhet vid besöksmålen i Gamla Uppsala museum och Glimmingehus.[10]

Uppdragsverksamhet (tidigare)[redigera | redigera wikitext]

Riksantikvarieämbetet hade tidigare även en arkeologisk uppdragsverksamhetUV. Denna är landets största uppdragsarkeologiska organisation med flera regionkontor i bland annat Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Den 1 januari 2015 flyttades den arkeologiska uppdragsverksamheten över till Statens historiska museer, SHMM.[11][12] RAÄ:s tidigare dubbla roller – dels som myndighet och dels som uppdragsgivare – hade börjat ifrågasättas redan under 1980-talet.[13]

Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar, "RAGU", var ett regionkontor inom UV under 1970- och 1980-talen. Numera sköts uppdragsarkeologin på Gotland i stället av Länsmuseet på Gotland.[14]

Verksamhet på Internet[redigera | redigera wikitext]

Platsr[redigera | redigera wikitext]

Riksantikvarieämbetet driver Internet-nätverket Platsr. Där kan enskilda och organisationer författa texter om lokala berättelser och minnen (om hembygden). Texterna kan kompletteras med bilder och korta filmer, och de kopplas till en plats på en Sverigekarta.[15] Allt material på Platser är upplagt under olika varianter av fri licens, vilket innebär att det kan spridas vidare och (i många fall) omarbetas.[16] Fram till juli 2015 har berättelser om drygt 3 000 platser och samlingar skapats av drygt 1700 enskilda, hembygdsföreningar, arkiv, museer och bibliotek.[17]

Platsr skapades efter ett uppdrag från regeringen 2009. Uppdraget byggde på tankar om demokratisk historieskrivning och delaktighet vida webben.[18]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av Platsr utnyttjar Riksantikvarieämnet även Internet på flera andra sätt. Man har aktivitet på Facebook och har sedan 2009 lagt upp arkivmaterial på Flickr[19] RAÄ inledde 2012 ett projektsamarbete med Wikipedia. Där fanns erfarna wikipedianer på plats både hos RAÄ i Visby och i Stockholm, och samarbetet syftade dels till att förbättra uppslagsverket, dels att koppla samma Wikipedia med innehåll i RAÄ:s interna databaser.[20]

RAÄ har en Internet-baserad söktjänst med namnet Fornsök.[21]

Riksantikvarie[redigera | redigera wikitext]

Den högsta chefsposten på Riksantikvarieämbetet har titeln riksantikvarie. Det motsvarar generaldirektör i de andra statliga verken.

Ämbetet inrättades den 20 maj 1630 av Gustav II Adolf åt Johannes Bureus.[2]

Johannes Bureus var den förste riksantikvarien (1630–48).

Sedan 1630 har 31 personer innehaft titeln riksantikvarie:[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lingdén, Christina (2012-11-13/2012-12-20): "Riksantikvarierna". raa.se. Läst 4 juli 2015.
  2. ^ [a b c d e f] Lingdén, Christina (2012-11-13/2015-01-19): "Riksantikvarieämbetets historia". raa.se .Läst 4 juli 2015.
  3. ^ [a b] "Milstolpar". shmm.se. Läst 4 juli 2015.
  4. ^ "Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA)". shmm.se. Läst 4 juli 2015.
  5. ^ "Vitterhetsakademiens bibliotek". shmm.se. Läst 4 juli 2015.
  6. ^ "Arkiv och bibliotek". raa.se. Läst 4 juli 2015.
  7. ^ [a b] SVT Kultur (2005-01-24): "Riksantikvarieämbetet till Visby". svt.se. Läst 4 juli 2015.
  8. ^ P4 Gotland (2006-07-03): "Peab bygger RAÄ:s hus i Visby". sverigesradio.se. Läst 4 juli 2015.
  9. ^ [a b] Valentinsson, Bengt (2012-03-07): "Riksantikvarieämbetets nye generaldirektör besökte ön". helagotland.net. Läst 4 juli 2015.
  10. ^ "Kontakta oss". raa.se. Läst 4 juli 2015.
  11. ^ "Frågor och svar". raa.se. Läst 4 juli 2015.
  12. ^ "Om webbplatsen". arkeleogiuv.se. Läst 4 juli 2015.
  13. ^ Uppdragsarkeologiutredningen (2005): SOU 2005:080 Uppdragsarkeologi i tiden, s. 146. SOU 2005:80, ISBN 91-38-22431-3.
  14. ^ "RAGU-projektet". gotlandsmuseum.se. Läst 4 juli 2015.
  15. ^ "Om Platsr". platsr.se. Läst 4 juli 2015.
  16. ^ "Om copyright / Creative Commons". platsr.se. Läst 4 juli 2015.
  17. ^ Platsr. platsr.se. Läst 4 juli 2015.
  18. ^ Jonasson, Sophie (2012-06-19/2015-04-21): "Platsr". raa.se. Läst 4 juli 2015.
  19. ^ "Sociala medier". raa.se. Läst 4 juli 2015.
  20. ^ P4 Gotland (2012-04-24): "Riksantikvarieämbetet samarbetar med Wikipedia". sverigesradio.se. Läst 4 juli 2015.
  21. ^ Fornsök (2012-06-05/2015-07-02)"Fornsök". raa.se. Läst 4 juli 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]