Högsta kustlinjen

Högsta kustlinjen, (HK), är den nivå i Sverige dit havet nådde som högst under eller efter den senaste istiden. Stora delar av landet var nertryckt under den tidens havsnivå. Denna nivå varierar i landet, som högst är den i Ångermanland där havsnivån nådde närmare 300 meter ovan dagens havsnivå. I sydligaste Sverige är nivån som lägst, cirka 20 meter över dagens havsyta. Vanligtvis har den högsta kustlinjen utbildats i samband med isavsmältningen.

Högsta kustlinjen är en viktig referens för geologer eftersom man kan förvänta sig stora variationer i sammansättning av jordarter och deras ordning i undergrunden beroende på om en plats ligger ovanför eller under högsta kustlinjen. Områden ovanför högsta kustlinjen domineras av morän-jordar, eventuellt med tunnare lager av finare jordarter (lera, silt). Detta beror på att området lämnats mer eller mindre "orört" av geologiska processer sedan inlandsisen dragit sig tillbaka.

Områden nedanför högsta kustlinjen tenderar att ha en mer komplex jordlagerföljd, eftersom vattnet möjliggjort transport och sedimentation av finkornigt material. Därför är som regel moränen täckt av finkornigare jordarter i olika lager med olika mäktighet (tjocklek) beroende på när och hur de bildats.

Högsta kustlinjens placering har också stor betydelse för vilka isälvsavlagringar som kan förväntas i ett område; isälvsdeltan, sandur och rullstensåsar. Även vissa landformer helt eller delvis uppbyggda av morän kan beroende på bildningssättet endast förväntas över eller under högsta kustlinjen. Ett exempel är De Geer-moräner som endast förekommer nedanför den högsta kustlinjen.

Marina gränsen

Högsta marina gränsen (marina gränsen, MG), är den högsta nivå till vilken havet nått under eller efter senaste istiden. Då östersjöområdet har skapats även av andra vatten än havet används numera ofta det mera neutrala begreppet högsta kustlinjen (HK).