Hoppa till innehållet

Hörselskydd

Från Wikipedia
Kåphörselskydd.

Hörselskydd är en typ av säkerhetsutrustning som används för att skydda öronen från buller.[1]

Vanliga typer är öronproppar och kåphörselskydd. Vid enformigt bullrigt arbete kan man bära kåpskydd med inbyggd radio.

Typer av hörselskydd inkluderar:

  • Hörselkåpor (externa) är ett hörselskydd som sitter tätt över ytterörat på en person.[2][3][4]
  • Öronproppar (interna)[5] är öronskydd som passar inuti en persons hörselgång. Det finns många olika typer av öronproppar. De mest kända är skumproppar, musikeröronproppar eller formgjutna proppar som tillverkas av en avgjutning av en persons öra.
  • En hjälm som täcker olika delar av huvudet, inklusive öronen.

I vissa fall kan flera typer av hörselskydd användas för att öka ljudreduktionsvärdet (NRR). Exempelvis kan öronproppar av skumplast bäras tillsammans med hörselkåpor.

Varje typ av hörselskydd har ett så kallat NRR. Detta ger konsumenten en uppskattning av hur mycket buller som reduceras innan det når en persons öra. NRR-värdet är en numerisk uppskattning från ett laboratorieexperiment, och NRR kommer att variera från person till person som bär hörselskydd. National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) och Occupational Safety and Health Administration (OSHA) har NRR-värden som bidrar till att ge en uppfattning om hur mycket ljud som dämpas när man bär hörselskydd. OSHA använder halva reduktionen, medan NIOSH använder 70 procent för förformade öronproppar, 50 procent för gjutna öronproppar och 25 procent för hörselkåpor.[6][ej i angiven källa] Men alla sådana nedgraderingar[7][ej i angiven källa] är oförenliga med varandra och tar inte hänsyn till arbetstagarens individuella egenskaper.

I arbetslivet

[redigera | redigera wikitext]

Regler om buller i arbetslivet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Buller (AFS 2005:16). Föreskrifterna innehåller bland annat gränsvärden för hörselskaderisk. Gränsvärdet för buller över en 8-timmars arbetsdag är 85 decibel (A-viktat). Insatsvärdena ligger mellan 80 och 85 dB(A)[8] Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger insatsvärdena ska arbetstagaren få tillgång till hörselskydd. Även hörselundersökning ska erbjudas. Arbetsplatser ska då även ha skyltar som talar om att det är risk för hörselskada och att hörselskydd ska användas.[9]

Konserter, disco etc.

[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland anger normen DIN 15905-5:2007-11 gränsvärdet 99 dB under 30 minuter för elektriskt förstärkt ljud vid musikevents etc. Om nivån kommer att överskrida 95 dB(A) skall hörselskydd ställas till förfogande.[10]

Effektivitet

[redigera | redigera wikitext]
Mätning av bullerdämpning (fit testing) i en fabrik, Australien.[11]

Bullerdämpningen för arbetstagarna var mycket instabil.[förtydliga] Den genomsnittliga bullerdämpningen är betydligt lägre än den som gäller för laboratoriecertifieringen (SNR), och för många arbetstagare är den nära noll.[12][13][11][14]

Vetenskapliga studier har visat att sannolikheten för hörselskador inte minskar nämnvärt.[förtydliga][15][14]

Experter[förtydliga] rekommenderar att man väljer skyddsutrustning individuellt och mäter den faktiska bullerdämpningen för varje arbetstagare.[16][17][18][19][20]

  1. ^ Elliott H. Berger, John R. Francs (1998). ”Hörselskydd” (på engelska). Encyclopedia of Occupational Health and Safety (uppslagsverk om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen), Volym 1. Del IV "Verktyg och metoder"; kapitel "Personligt skydd" (4., rev. uppl). Internationella arbetsorganisationen. sid. 1278  franska, tyska, italienska, spansk, portugisiska, ryska
  2. ^ ”5 types of ear protection: key differences & best uses”. housegrail.com. https://housegrail.com/types-of-ear-protection/. Läst 14 november 2023. 
  3. ^ ”Ear Plugs Vs. Ear Muffs: Which Are Better?”. www.e3diagnostics.com. https://www.e3diagnostics.com/blog/ear-plugs-vs-ear-muffs-which-are-better. Läst 14 november 2023. 
  4. ^ ”3 Types of Ear Protection”. hearillinois.com. https://hearillinois.com/3-types-of-ear-protection/. Läst 14 november 2023. 
  5. ^ ”Best Hearing Protection Headset Guide for 2021”. www.wvbandcoms.com. https://www.wvbandcoms.com/blogs/blog/hearing-protection-headsets-2021. Läst 14 november 2023. 
  6. ^ ”Occupational Noise Exposure”. www.cdc.gov. https://www.cdc.gov/niosh/docs/98-126/. Läst 14 november 2023. 
  7. ^ ”The Noise Manual”. books.google.com. https://books.google.com/books?vid=ISBN9781950286072&newbks=0&redir_esc=y. Läst 14 november 2023. 
  8. ^ AFS 2005:16 - Buller. Arbetsmiljöverket (i Sverige). 2005. ISBN 91-7930-455-9. http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_16.pdf. Läst 7 maj 2015  Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Buller och bullerbekämpning (2002), Arbetsmiljöverket.
  10. ^ ”Lärm bei Veranstaltungen”. VEMA - Veranstaltungsmanagement. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518081656/http://www.vema.tv/pdf/DIN15905-5/fachinfoblatt_laerm.pdf. Läst 7 maj 2015. 
  11. ^ [a b] Kah Heng Lee; Geza Benke; Dean Mckenzie (1 januari 2022). ”The efficacy of earplugs at a major hazard facility” (på engelska). Physical and Engineering Sciences in Medicine (Springer) "45" (1): ss. 107–114. doi:10.1007/s13246-021-01087-y. ISSN 2662-4729. PMID 35023076. https://www.researchsquare.com/article/rs-807643/v1. Läst 22 januari 2023. 
  12. ^ Edwards, R.G.; Hauser W.P., Moiseev N.A., Broderson A.B., Green W.W., Lempert B.L. (1979) (på engelska) (PDF). A field investigation of noise reduction afforded by insert-type hearing protectors. Falls Church, Virginia: US National Institute for Occupational Health and Safety. sid. 54. https://ntrl.ntis.gov/NTRL/dashboard/searchResults/titleDetail/PB299319.xhtml 
  13. ^ Barry L. Lempert & Richard G. Edwards (1 december 1983). ”Field Investigations of Noise Reduction Afforded by Insert-Type Hearing Protectors” (på engelska). American Industrial Hygiene Association Journal (Taylor & Francis) "44" (12): ss. 894–902. doi:10.1080/15298668391405913. ISSN 1529-8663. PMID 6660189. Läst 22 januari 2023. 
  14. ^ [a b] Berger, Elliott H.; Voix, Jérémie (2018). ”Chapter 11: Hearing Protection Devices” (på engelska) (PDF). The Noise Manual (6., rev. uppl). Falls Church, Virginia: American Industrial Hygiene Association. sid. 255–308 
  15. ^ Groenewold M.R.; Masterson E.A.; Themann C.L.; Davis R.R. (1 september 2014). ”Do hearing protectors protect hearing?” (på engelska). American Journal of Industrial Medicine (Wiley Periodicals) "57" (9): ss. 1001–1010. doi:10.1002/ajim.22323. ISSN 1097-0274. PMID 24700499. https://stacks.cdc.gov/view/cdc/36768. Läst 22 januari 2023. 
  16. ^ Technical Committee CEN/TC 159 “Hearing protectors” (17-11-2021). Hörselskydd - Vägledning om val av testmetoder för individuell passform. Brussels: European Committee for Standardization. sid. 48. ISBN 978 0 539 04746 2. https://www.sis.se/produkter/miljo-och-halsoskydd-sakerhet/skyddsutrustning/huvudskydd/ss-en-174792021/ 
  17. ^ Elliott H. Berger et. al (2018) (på engelska). ANSI/ASA S12.71-2018. Performance Criteria for Systems that Estimate the Attenuation of Passive Hearing Protectors for Individual Users. Melville, New York: American National Standard Institute. sid. 54. https://webstore.ansi.org/standards/asa/ansiasas12712018 
  18. ^ Voix, Jérémie; Smith, Pegeen; Berger, Elliott H. (2018). ”Chapter 12: Field Fit-Testing and Attenuation-Estimation Procedures” (på engelska) (PDF). The Noise Manual (6., rev. uppl). Falls Church, Virginia: American Industrial Hygiene Association. sid. 309-329 
  19. ^ ”Chapter 5. Noise”. OSHA Technical Manual (OTM) Section III. US Occupational Safety and Health Administration. 6 juli 2022. https://www.osha.gov/otm/section-3-health-hazards/chapter-5. Läst 22 januari 2023. 
  20. ^ Randolph, Robert F. QuickFit Earplug Test Device.”. Technology News 534. US National Institute for Occupational Health and Safety, DHHS (NIOSH) Publication No. 2009–112. 25 september 2008. https://www.osha.gov/otm/section-3-health-hazards/chapter-5. Läst 22 januari 2023.  How Can I Test My Hearing Protection?

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]