Arbetsmiljöverket

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arbetsmiljöverket (AV)
Arbetsmiljöverket vapen.svg
DepartementArbetsmarknadsdepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningEnrådighetsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-2148
MyndighetschefErna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör
InstruktionSFS 2007:913 (lagen.nu)
Webbplatswww.av.se

Arbetsmiljöverket (AV), som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet, är i Sverige ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor, med undantag för frågor som rör fartygsarbete.[1]

Uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att se till att arbetsgivare tillsammans med sina anställda bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete så att ingen skadas eller blir sjuk till följd av förhållandena i arbetet. Arbetsmiljölagstiftningen reglerar arbetsgivarens ansvar och rätten för de anställda att delta i utformning och uppläggning av arbetet. Verkets tillsyn bedrivs genom inspektioner och information ute på arbetsplatserna.

Med stöd av arbetsmiljölagen och till viss del även arbetstidslagen meddelar Arbetsmiljöverket juridiskt bindande föreskrifter. För närvarande finns ett 100-tal föreskrifter som samlats i verkets författningssamling.

De som berör det systematiska arbetsmiljöarbetet är mest grundläggande och beskriver hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att inlemma arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten.

Verket är nationell statistikmyndighet för arbetsskador och publicerar årligen rapporter över anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Vartannat år genomförs arbetsmiljöundersökningen som bygger på intervjuer med ett representativt urval av sysselsatta i åldern 16-64 år.

Kunskap om arbetsmiljörisker och hur de kan förebyggas är viktigt för att uppnå samhällets mål om en bra arbetsmiljö åt alla. Därför lägger verket ned betydande resurser på utveckling av webbplatsen och för att tillhandahålla nyttig information utifrån olika branschaspekter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Drottningholmsvägen 37 i Stockholm där Arbetsmiljöverkets Distrikt Stockholm har sina lokaler. Huvudkontoret finns på Lindhagensgatan 133, en närbelägen adress.

Det fanns skyddsbestämmelser i Sverige framför allt för barnarbete redan i skråordningar under 1600-talet men någon egentlig arbetarskyddslagstiftning fanns inte förrän yrkesfarelagens tillkomst 1889, som trädde i kraft året därpå samtidigt som Yrkesinspektionen påbörjade sin tillsyn mot den privata industrin. Barnarbete hade begränsats i en lag 1881, då förbud infördes för barn under 12 år i fabriks- och hantverksarbete. Med den nya lagen stärktes skyddet för minderåriga och kvinnor. Antalet inspektörer var från början bara tre, utökades till fem några år senare då även industriell rörelse som bedrevs av stat och kommun kom att täckas av lagen. 1912 fick arbetstagarna laglig rätt att utse egna representanter för samråd med Yrkesinspektionen, en blygsam början till den ställning skyddsombuden skulle komma att få i senare års lagstiftning, först genom lagen 1949 men framför allt under 1970-talet. Då tillkom rätten för skyddsombud att stoppa arbete vid överhängande fara. Yrkesinspektionen hade också under årens lopp stegvis fått skarpare befogenheter att verka.

Under flera decennier fanns kvinnliga specialinspektörer, senare socialinspektörer, med uppgift att kontrollera kvinnors och minderårigas arbetsförhållanden. De blev sedermera flera till antalet och hade från början en annan inriktning än sina manliga kollegor. Efterhand ändrades detta och från och med 1970-talet finns bara en kategori inspektörer. Organisationsförändringarna har varit många med olika huvudmän ända fram till inrättandet av Arbetarskyddsstyrelsen 1949. Den nya myndigheten blev chefsmyndighet för yrkesinspektionsdistrikten, som efterhand halverades till tio. Denna ordning gällde i drygt sextio år till 2001. De elva myndigheterna, Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionens distrikt gick då samman och bildade en gemensam myndighet, Arbetsmiljöverket.

Efter flera års utredande tillkom en ny arbetsmiljölag, som började gälla 1978. Den är en ramlag som hållit emot tidens tand. Lagen anses än idag ha stor betydelse för de förbättringar som uppnåtts inom arbetsmiljön och för den partssamverkan som präglat och fortfarande präglar svenskt arbetsmiljöarbete.

I samband med att Arbetsmiljöverket 2015 firade 125 år av myndighetsutövning publicerade de en historisk återblick[2] med korta artiklar om hur arbetsmiljön förändrats över tid.

Arbetsmiljöverkets författningssamling[redigera | redigera wikitext]

Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) är en samling föreskrifter[3] som Arbetsmiljöverket givit ut.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Under Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige blev många vårdtagare och anställda i äldreomsorgen sjuka, och det rådde inledningsvis brist på skyddsutrustning. Fackförbundet Kommunals huvudskyddsombud la därför den 7 april ett skyddstopp mot allt arbete på Stockholms kommuns äldreboende Serafen, för att de anställda inte fick ha munskydd under sina visir. Arbetsmiljöverket tog också beslut om att förbjuda patientnära arbete utan munskydd kombinerat med visir. Förvaltningsrätten upphävde dock beslutet den 30 april för att det var oprecist formulerat,[4] och Arbetsmiljöverket överklagade domen. Då kallade arbetsgivarsidan (Stockholms kommun och SKR) till en hemlig konferens med bland annat Arbetsmiljöverket, för att diskutera problemet med att det var ont om munskydd och innebörden av beslutet. Representanter för de anställda var inte inbjudna. Arbetsmiljöverkets regionchef Anna Billgren och arbetsmiljöverkets jurist skrev efter mötet ett kontroversiellt utlåtande som korrigerade verkets ursprungliga beslut, så att kravet på munskydd inte är generellt. Det skulle räcka med att arbetsgivaren gör en fullgod riskbedömning av vilka arbetsmoment där visir är tillräckligt. Detta trots att sakkunnig läkare inte ville stödja det beslutet.[5][6]

Generaldirektörer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 § förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket.
  2. ^ historisk återblick
  3. ^ Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arkiverad 12 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Förvaltningsrätten upphäver Arbetsmiljöverkets förbud gällande gällande arbetsmiljöverkets förbud gällande serafens vård och omsorgsboende”. Sveriges domstolar. 7 april 2020. https://www.domstol.se/nyheter/2020/04/forvaltningsratten-upphaver-arbetsmiljoverkets-forbud-gallande-serafens-vard--och-omsorgsboende/. 
  5. ^ Arbetsmiljöverkets inspektör avslöjar spelet om munskydden: ”Rättsvidriga saker””. SVT Nyheter. 28 oktober 2020. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/arbetsmiljoverkets-inspektor-avslojar-spelet-om-munskydden-rattsvidriga-saker. Läst 28 oktober 2020. 
  6. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Uppdrag granskning - Spelet om munskydden, del 1”. https://www.svtplay.se/video/28880062/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-21-spelet-om-munskydden-del-1. Läst 28 oktober 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]