HMS Munin (P152)
| |||
.jpg) HMS Munin under en övning sommaren, 1980. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Patrullbåt | ||
| Fartygsklass | Hugin-klass | ||
| Fartygsnummer | P152 | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Bergens Mekaniske Verkstäder | ||
| Sjösatt | 5 oktober 1977 | ||
| I tjänst | 3 juli 1978 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 33,6 meter | ||
| Bredd | 6,3 meter | ||
| Djupgående | 1,7 meter | ||
| Deplacement | 120 / 150 ton | ||
| Maskin | Två dieselmotorer (2 700 kW) | ||
| Maximal hastighet | 36 knop | ||
| Besättning | 25 man | ||
| Bestyckning | 1 x 57 mm kanon 6 x Robot 12 sjömålsrobotar 4 x ELMA antiubåtsgranatkastare sjunkbomber | ||
HMS Munin (P152) var en patrullbåt av Hugin-klassen i svenska marinen som sjösattes 1977.
HMS Munin kunde även bära sjunkbomber, men 18:e patrullbåtsdivisionens patrullbåtar var endast utrustade med en modifierad skrovfast fiskhydrofon av märket Simrad, vilket inte var något ubåtsjaktverktyg med större precision. Patrullbåtar av Kaparen-klass fick mot slutet av sin tjänstgöringstid möjlighet att använda släphydrofon. Munin var unik i en detalj mot hela övriga patrullbåtar av Hugin-klass; man hade möjlighet att styra fartyget med joystick.
År 2001 utrangerades samtliga båtar i 18. patrullbåtsdivisionen, och samtliga utom Hugin gick till skrot. Hugin kan numera beskådas som museifartyg på Göteborgs Maritima Centrum.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||