Svenska marinen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marinen
Marinen vapen bra.svg
Vapensköld för Marinen tolkad efter dess blasonering.
Datum 7 juni 1522 – nutid (495 år)
Land Sverige
Lojalitet Sverige Sverige
Försvarsgren Marinen
Typ Sjöstridskrafter
Del av Försvarsmakten / Marinens taktiska stab
Förläggningsort Karlskrona
Haninge garnison
Göteborg
Marsch Marinens Paradmarsch (Josef Franz Wagner)
Årsdagar 9 juli, Slaget vid Svensksund
Befälhavare
Nuvarande befälhavare Konteramiral Jens Nykvist
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg

Marinen består av två vapenslag, flottan och amfibiekåren. Marinen utgör en av de tre försvarsgrenarna inom Svenska försvarsmakten. Kustartilleriet ingick som vapenslag i marinen fram till försvarsbeslutet 2000, varpå detta omorganiserades och bytte namn till amfibiekåren.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vikingatid och medeltid[redigera | redigera wikitext]

1520–1634[redigera | redigera wikitext]

Den 7 juni 1522, endast ett år efter separationen av Sverige från Kalmarunionen, köpte Gustav Vasa ett antal fartyg från hansastaden Lübeck och kan därför ses som svenska flottans födelse. Regalskeppet Vasa var ett fartyg från 1600-talet inom svenska marinen, då känd som Kungliga flottan.

1634–1901[redigera | redigera wikitext]

1901–1936[redigera | redigera wikitext]

Kustartilleriet bildades den 1 januari 1902 och kom att ingå i Marinen.

1936–2000[redigera | redigera wikitext]

Kustartilleriet kom till slut att bestå av fem regementen. Härnösands kustartilleriregemente (KA 5) var det första av dessa som lades ner, redan 1997. I samband med försvarsbeslutet 2000 lades Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) och Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) ned.

2000–nutid[redigera | redigera wikitext]

De två återstående kustartilleriregementena, Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4), blev Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) respektive Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4). Efter 2004 finns idag bara ett regemente kvar, Första amfibieregementet (Amf 1) på Berga örlogsbas.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Marinchef

I fredstid är marinen indelad i marinbaser, flottiljer och regementet. Antalet aktiva förband har minskat kraftigt genom de olika försvarsbesluten sedan slutet av Kalla kriget.

Fram till år 1937 var det den svenska monarken som formellt var chef för marinen. År 1937 bildades Chefen för marinen (CM) för att leda marinen i fredstid. Efter en stor omorganisation av Försvarsmakten år 1994 avskaffades CM och posten Chef för marinledningen bildades vid det nyinrättade Högkvarteret (HKV). Den 1 januari 2014 återinfördes befattningen Marinchef inom Försvarsmakten. Befattningen har inte samma uppgift som innan 1994. Utan har som uppgift att produktionsleda förbanden inom marinen, och vara deras främste företrädare genom att omhänderta Försvarsmaktens traditioner.[1][2]

Befälhavare[redigera | redigera wikitext]

Chefer för marinen[redigera | redigera wikitext]

Chefer för marinledningen[redigera | redigera wikitext]

Generalinspektörer för marinen[redigera | redigera wikitext]

Marininspektörer[redigera | redigera wikitext]

Marinchefer[redigera | redigera wikitext]

Insatsorganisation[redigera | redigera wikitext]

Inför att Försvarsmaktens går in i Insatsorganisation 2014, kommer marinen att organisera nedan förband.[3]

Marinförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort Kommentar
1. Ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) Karlskrona Innehåller fem ubåtar
1. Ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen Karlskrona Signalspaningsfartyg HMS Orion
1. Ubåtsflottiljen Första ubåtsflottiljen Karlskrona Ubåtsräddningsfartyg HMS Belos
3. Sjöstridsflottiljen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
31. Korvettdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två patrullfartyg typ Stockholm-klass
Två korvetter typ Visby-klass
Tre bevakningsbåtar typ 80
33. Minröjningsdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två minröjningsfartyg typ Koster-klass
Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass
34. Underhållsdivisionen Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Ett stödfartyg HMS Carlskrona
4. Sjöstridsflottiljen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
41. Korvettdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Två korvetter typ Gävle
En korvett typ Visby
Tre bevakningsbåtar typ 80
42. Minröjningsdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Tre minröjningsfartyg typ Koster-klass
Ett röjdykfartyg typ Styrsö-klass
43. Underhållsdivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Ett stödfartyg HMS Trossö
44. Röjdykardivisionen Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Skredsvik Vidmakthåller EOD förmåga Sjö (Ammunitionsröjning till sjöss och på land)
2. Amfibiebataljonen Amfibieregementet (Amf 1) Berga 8. Manöverbataljonen (amfibie) med nittio Stridsbåt 90, fyra lätta trossbåtar, tre svävare, en ledningsbåt, en trossfärja typ HMS Loke II samt tjugoåtta bandvagnar
17. Bevakningsbåtskompani Amfibieregementet (Amf 1) Göteborg Bevakningsbåtskompani med fem bevakningsbåtar typ 80 och en ledningsfartyg typ Koster. I kompaniet finns också en bordningsstyrka.
Säkerhetskompani Sjö Livgardet (LG) Göteborg Ingår i Säkerhetsbataljonen
Sjöinformationsbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona Två sjöinformationskompanier
Marin basbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona Ett basskyddskompani och en rörlig underhållsledningskompani

Förband[redigera | redigera wikitext]

Svensk sjöofficer på HMS Norrköping (R131) under övning BALTOPS 2003.
HMS Stockholm (K11) lägger till i Kalmar, april 2010

Marinens högsta ledning finns inom Produktionsledningen i Försvarsmaktens högkvarter. Den högsta företrädaren för marinen är marinchefen. Nuvarande marinchefen, konteramiral Jan Thörnqvist, tillträdde 1 januari 2014.

Vid insatser av olika slag leds förbanden av Marinens taktiska stab och delas in i:

Ubåtsflottilj[redigera | redigera wikitext]

Sjöstridsflottiljer[redigera | redigera wikitext]

Amfibiekåren[redigera | redigera wikitext]

Marinbas[redigera | redigera wikitext]

Utbildning/Ledningsförband[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Skrift
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 205. ISBN 978-91-631-8699-8 
Noter
  1. ^ 9 kap. 11 § ”FFS 2013:4 Försvarsmaktens arbetsordning”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 11 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140111110900/http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/4-Om-myndigheten/Dokumentfiler/lagrum/G%C3%A4llande%20FFS%202012%20-/FFS-2013-4-fmarbo.pdf. Läst 11 januari 2014. 
  2. ^ ”Nya namn på nya poster”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/12/nya-namn-pa-nya-poster/?section=15809. Läst 23 januari 2014. 
  3. ^ Forsvarsmakten.se (2 augusti 2011) Försvarsmaktens delårsrapport 2011 Läst 1 november 2011

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]