Hammerstaätten

Hammerstaätten var en sörmländsk högfrälsesläkt uppkallad efter deras sätesgård Hammersta på Södertörn. Ätten kallas även "Natt och Dag på längden" eftersom deras vapensköld som består av två fält är kluven på längden. Skölden finns avbildad jämte Erengisle Nilsson d.y. vid det så kallade "lyckohjulet" i Ösmo kyrka.

Hammerstaätten kan beläggas som ägare till Hammersta från 1426.

Som stamfar för släkten på Hammersta räknas riksrådet Ingevald Estridsson (nämnd 1308-22). År 1308 var han fogde åt hertigarna Erik och Valdemar på Stockholms slott och innehade posten ännu 1317. Släktens tidigaste kända sätesgård var Sundboholm i Bälinge socken och Rönö härad, som ägdes av sonen Magnus Ingevaldssons. Släkten dog formellt ut på manssidan 1469 med Erengisle Nilsson d.y. av Hammerstaätten, men fortlevde i praktiken ännu efter medeltiden genom att hans halvbror Bo Nilsson blev stamfar för den yngre ätten Grip.

Nämnda medlemmar

Magnus Ingevaldssons sigill.

• Ingevald Estridsson, (nämnd 1308-22), far till Nils Ingevaldsson och Magnus Ingevaldsson.
  • Nils Ingevaldsson, riddare, fogde, hövitsman, död cirka 1351, far till Erengisle Nilsson d. ä.
    • Erengisle Nilsson d.ä., död 1406, riddare, riksråd, häradshövding och lagman, sonson till Ingevald Estridsson.
      • Dottern: Katarina Erengislesdotter, död 1435.
      • Sonen: Nils Erengislesson, riddare, lagman i Södermanland, död 1440.
        • Dennes son: Erengisle Nilsson d.y., riddare, riksråd, död 1469.
          • Brodern till ovanstående: Bo Nilsson (Grip), antog moderns släktvapen, död 1465.

Litteratur

• Gunnar Bendix, "Hammerstaätten". Personhistorisk tidskrift 1956