Hammerstaätten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hammerstaätten
Hammerstaätten vapensköld bestod av två fält kluven på längden
Magnus Ingevaldssons sigill
UrsprungSödermanland
StamfarIngevald Estridsson
SätesgårdHammerstaSödertörn
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1469
SvärdssidanErengisle Nilsson d.y.

Hammerstaätten var en sörmländsk högfrälsesläkt uppkallad efter deras sätesgård HammerstaSödertörn.

Ätten kallas även "kluven sköld" eller "Natt och Dag på längden" eftersom deras vapensköld som består av två fält är kluven på längden i motsats till skölden hos ätten Natt och Dag som är delad på bredden. Skölden finns avbildad jämte Erengisle Nilsson d.y. vid det så kallade "lyckohjulet" i Ösmo kyrka.

Hammerstaätten kan beläggas som ägare till Hammersta från 1426.[1]

Som stamfar för släkten på Hammersta räknas riksrådet Ingevald Estridsson (nämnd 1308-22). År 1308 var han fogde åt hertigarna Erik och ValdemarStockholms slott och innehade posten ännu 1317. Släktens tidigaste kända sätesgård var Sundboholm i Bälinge socken och Rönö härad, som ägdes av sonen Magnus Ingevaldssons.

Erengisle Nilsson d.ä. och hans son Algot Erengislesson, riddare, är omnämnda i en tvist med heliga Birgittas ättling och arvtagare:[2]

Erengisle Nilsson och hans son Algot Erengislesson, riddare, kungör att tvedräkt varit mellan Vadstena kloster och herr Håkan Nilsson av Ulvåsa riddare, med vars dotter Erengisle varit gift, och dem båda, om gods, som herr Birger Ulfsson riddare, S:ta Birgittas son, och hela den släkten bebrevat Vadstena kloster, men att de nu överenskommit med abbedissan Katarina Bengtsdotter och generalkonfessorn Botolf, systrar och bröder, att Erengisle och hans son skall behålla Skrukeby (allt vad herr Birger Ulfsson ägde där), Åby, Nyckelby (Myklaby) och Smedberga (allt vad S:ta Birgittas släkt ägde i dessa byar) i Östergötland samt Ölandasund (nu Stjärnsund) i Närke, medan klostret skall behålla alla gods, som det nu har av herr Birger Ulfsson och all S:ta Birgittas släkt, såsom deras brev därom utvisar. Därjämte upplåter de till klostret ett halvt fiske Kalff i Vättern samt 2 gårdar i Ryssby med en kvarn och 1 gård Rönjan (Röniende) i Svartorps socken av Tveta härad. Slutligen överlämnar de ett dombrev, som herr Håkan Nilsson fått på räfsteting (1414 6/2) av kungsdomhavanden biskop Knut och lagmannen herr Ivar Nilsson på dessa gods, som herr Birger Ulfsson och S:ta Birgittas släkt givit. Brevet dödas.

Släkten dog formellt ut på manssidan 1469 med Erengisle Nilsson d.y. av Hammerstaätten, men fortlevde i praktiken ännu efter medeltiden genom att hans halvbror Bo Nilsson blev stamfar för den yngre ätten Grip.

Nämnda medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det medeltida Sverige 2:1 Tören
  2. ^ europeana.eu

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnar Bendix, "Hammerstaätten". Personhistorisk tidskrift 1956