Hammerstaätten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hammerstaätten var en sörmländsk högfrälsesläkt uppkallad efter deras sätesgård HammerstaSödertörn. Ätten kallas även "Natt och Dag på längden" eftersom deras vapensköld som består av två fält är kluven på längden. Skölden finns avbildad jämte Erengisle Nilsson d.y. vid det så kallade "lyckohjulet" i Ösmo kyrka.

Hammerstaätten kan beläggas som ägare till Hammersta från 1426.[1]

Som stamfar för släkten på Hammersta räknas riksrådet Ingevald Estridsson (nämnd 1308-22). År 1308 var han fogde åt hertigarna Erik och ValdemarStockholms slott och innehade posten ännu 1317. Släktens tidigaste kända sätesgård var Sundboholm i Bälinge socken och Rönö härad, som ägdes av sonen Magnus Ingevaldssons. Släkten dog formellt ut på manssidan 1469 med Erengisle Nilsson d.y. av Hammerstaätten, men fortlevde i praktiken ännu efter medeltiden genom att hans halvbror Bo Nilsson blev stamfar för den yngre ätten Grip.

Nämnda medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det medeltida Sverige 2:1 Tören

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnar Bendix, "Hammerstaätten". Personhistorisk tidskrift 1956