Natt och Dag

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Natt och dag.
Natt och Dag
Adelsätten Natt och Dags vapensköld: 'Delad i guld och blått. Hjälm: Sex påfågelfjädrar mellan två fänikor.
Adelsätten Natt och Dags vapensköldSvenska riddarhuset.
Stamfarriddaren Nils Sigfridsson
AdladSvensk uradel
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1631
GradAdlig ätt nr 13
Webbplats
nattochdag.org

Natt och Dag är en månghövdad svensk uradlig ätt från Östergötland, varav den adliga ätten nummer 13, känd från 1280 enligt Riksarkivet, utgör den äldsta nu levande svenska, adliga ätten.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Marsken och riksrådet Erengisle Näskonungsson och hans bror Karl Näskonungsson har i äldre litteratur angetts vara söner till den 1281 omtalade riddaren Näskonung Bengtsson och tillhörde då troligen en äldre gren av ätten Natt och Dag. Liksom sin bror förde han ett vapen med en delad sköld liknande ätten Natt och Dag.

Släktens äldste kände stamfader var riddaren, riksrådet och lagmannen i Värend, Nils Sigridsson (dominus Nicholao Sigridæson,[1] död tidigast 1299), känd sedan 11 maj 1280, när han erhåller gården Ringshult i Torpa socken (nuvarande Liljeholmen i Blåviks socken, Östergötland).[2] Nils Sigridsson var släkt med lagmannen i Tiohärad, Folke Karlsson (Lejonbalk) och övertog detta ämbete från honom efter 1285.

Sitt testamente gjorde han den 16 juli 1299 och förordnade då att han skulle begravas i Askeby kloster bredvid sin maka. Från dennes sonsons sonsons son, riksrådet, riddaren och lagmannen i Närke, Magnus Bengtsson (död mellan 1473 och 1477) härstammar den nu kända ätten. Dennes sonsons sonson introducerades på Riddarhuset 1625.

Namnet Natt och Dag anspelar på kontrastskillnaden mellan det blå och det gyllene fältet i vapenskölden. Genealogen Rasmus Ludvigsson kallade ätten på 1500-talet Dag och natt. I en uppräkning över släkter hos Riddarhuset 1632 kallas den slächten som föhra Natt och Dagh. Det är dock först i början av 1700-talet som medlemmarna själva börjar skriva sig Natt och Dag. Fram till dess använde de patronymika.[3]

I början av 1500-talet präglades svenska mynt med ätten Natt och Dags vapen,[4] med anledning av att medlemmar av släkten var riksföreståndare.

Ätten var länge betydelsefull vid området Njudung i Småland där den residerade på slotten Eksjöhovgård, strax utanför nuvarande Sävsjö. Natt och Dags betydelse för området återspeglas i Sävsjö kommuns vapen där ättens vapensköld utgör den botten på vilken en bild av Eksjöhovgård finns återspeglat.

Gabriel Anrep, en släktforskare på 1800-talet, spekulerade:

Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.

År 2020 hade 126 personer i Sverige efternamnet Natt och Dag.[5]

Friherrliga ätten Natt och Dag[redigera | redigera wikitext]

Friherrliga ätten Natt och Dag
StamfarÅke Axelsson Natt och Dag
SätesgårdIjo i Österbotten
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1653
Gradfriherrlig ätt nr 23
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1677
SvärdssidanCarl Axelsson (Natt och Dag) 1647–1664

Den nu utdöda friherrliga ätten hade nummer 23 i Riddarhuset.[6] med Åke Axelsson Natt och Dag som dess förste friherre. Denna friherrliga ätt utslocknade med Carl Axelsson (Natt och Dag) 1647–1664, student i Uppsala.

En annan friherrlig ätt från släkten, Sture nr 187, är likaså utslocknad.

Medlemmar i urval[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857, Del II : von Nackreij-Örnskiöld, F.U. Wrangel, Otto Bergström, Norstedt, Stockholm 1900, s. 2f
  • Natt och Dag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]