Natt och Dag

	Friherrliga ätten Natt och Dag
	Heraldiskt vapen
Stamfar	Åke Axelsson Natt och Dag
Sätesgård	Ijo i Österbotten
Sveriges riddarhus
Introducerad	1653
Grad	friherrlig ätt nr 23
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1677
Svärdssidan	Carl Axelsson (Natt och Dag) 1647–1664

	Natt och Dag
	Adelsätten Natt och Dags vapensköld på Svenska riddarhuset.
Stamfar	Nils Sigfridsson
Adlad	Svensk uradel
Sveriges riddarhus
Introducerad	1631
Grad	Adlig ätt nr 13
Webbplats
	nattochdag.org

För andra betydelser, se Natt och dag.

Natt och Dag är en månghövdad svensk uradlig ätt från Östergötland,^{[källa behövs]} varav den adliga ätten nummer 13, känd från 1280 enligt Riksarkivet, utgör den äldsta nu levande svenska, adliga ätten.^{[källa behövs]}

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet Natt och Dag anspelar på kontrastskillnaden mellan det blå och det gyllene fältet i vapenskölden. Genealogen Rasmus Ludvigsson kallade ätten på 1500-talet Dag och natt. I en uppräkning över släkter hos Riddarhuset 1632 kallas den slächten som föhra Natt och Dagh.^{[källa behövs]} Det är dock först i början av 1700-talet som medlemmarna själva börjar skriva sig Natt och Dag.^[1] Fram till dess använde de patronymika.^[2]

Den 31 december 2022 var 134 personer med efternamnet Natt och Dag folkbokförda i Sverige.^[3]

Stamfader[redigera | redigera wikitext]

Marsken och riksrådet Erengisle Näskonungsson och hans bror Karl Näskonungsson har i äldre litteratur angetts vara söner till den 1281 omtalade riddaren Näskonung Bengtsson och tillhörde då troligen en äldre gren av ätten Natt och Dag. Liksom sin bror förde han ett vapen med en delad sköld liknande ätten Natt och Dag.^{[källa behövs]}

Släktens äldste kände stamfader var, Nils Sigridsson, riddaren, riksrådet och lagmannen i Värend^[4] (dominus Nicholao Sigridæson,^[5] död tidigast 1299), känd sedan 11 maj 1280, när han erhåller gården Ringshult i Torpa socken (nuvarande Liljeholmen i Blåviks socken, Östergötland).^[6] Nils Sigridsson var släkt med lagmannen i Tiohärad, Folke Karlsson (Lejonbalk) och övertog detta ämbete från honom efter 1285. Sitt testamente gjorde han den 16 juli 1299 och förordnade då att han skulle begravas i Askeby kloster bredvid sin maka.^{[källa behövs]}

Historik[redigera | redigera wikitext]

Från dennes sonsons sonsons son, riksrådet, riddaren och lagmannen i Närke, Magnus Bengtsson (död mellan 1473 och 1477) härstammar den nu kända ätten.^{[källa behövs]}

Den introducerades på Riddarhuset 1625 men är känd sedan 1280-talet.^[7]

I början av 1500-talet präglades svenska mynt med ätten Natt och Dags vapen,^[8] med anledning av att medlemmar av släkten var riksföreståndare.^{[källa behövs]} Flera av ättemedlemmarna förekommer också i händelserna som utspelade sig kring Engelbrektsupproret^[9] där Måns Bengtsson ska ha huggit ihjäl Engelbrekt Engelbrektsson.^[10]

Ätten var länge betydelsefull vid området Njudung i Småland där den residerade på slotten Eksjöhovgård, strax utanför nuvarande Sävsjö. Natt och Dags betydelse för området återspeglas i Sävsjö kommuns vapen.^[11] Ättens vapensköld utgör där botten på vilken en bild av Eksjöhovgård finns återspeglat.^{[källa behövs]}

Spekulation[redigera | redigera wikitext]

Gabriel Anrep, en släktforskare på 1800-talet, spekulerade:^{[källa behövs]}

”

Att denna ätt skulle härstamma från Sigtrygg, en rik man, hvilken, enligt Sturlesson, vid år 1030 bodde i Nerike samt herrbergerade öfver vintern Norska Konungen Olof Haralsson den Helige, och att Sigtryggs son Ivar sedan blifvit en förnäm man, kan vara troligt men saknar bevis.

„

Förgreningar[redigera | redigera wikitext]

Friherrliga ätten Natt och Dag[redigera | redigera wikitext]

Den nu utdöda friherrliga ätten hade nummer 23 i Riddarhuset.^[12] med Åke Axelsson Natt och Dag som dess förste friherre. Denna friherrliga ätt utslocknade med Carl Axelsson (Natt och Dag) 1647–1664, student i Uppsala.^{[källa behövs]}

En annan friherrlig ätt från släkten, Sture nr 187, är likaså utslocknad.^{[källa behövs]}