Hans-Erik Lindström

Från Wikipedia

Hans-Erik Lindström, född 27 juli 1944 i Solna församling, är en svensk präst och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans-Erik Lindström prästvigdes i Storkyrkan i Stockholm 1971 efter att ha studerat vid Stockholms Teologiska Institut under Uppsala universitet. Under studietiden var han en av initiativtagarna till landets första alternativa jul 1968.[1] Samma år var han en av grundarna till Ny Gemenskap[2], en förening för utsatta människor med hemlöshet och missbruksproblematik; idag (2021) möter föreningen dagligen cirka 500 människor i Stockholm. En period levde han som hemlös för att inifrån förstå mer av deras liv. Hans engagemang innefattade även demonstrationer för hemlösas rättigheter och uppvaktning av beslutsfattare. Bland annat ledde han en fredsvandring till Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala 1968.[3]Hans viktigaste föredöme under hela livet har varit Franciskus av Assisi.

Efter prästvigningen var han mellan 1971 och 1980 präst i Katarina församling[4] i Stockholm och startade då ett ekumeniskt diakonicentrum på Södermalm. Efter att 1981 flyttat till Linköping arbetade han på Linköpings stadsmission med fältarbete, innan han som anställd av Linköpings stift[5] blev ansvarig för diakonifrågor i stiftet. 1994–1996 var han anställd på Kyrkokansliet i Uppsala på nationell nivå och kom där bland annat att arbeta med internationella kontakter med europeiska diakoniorganisationer.

Åren 1997–2009 byggde han upp Nordens första pilgrimscentrum i Vadstena[6] och myntade pilgrimens sju nyckelord: frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande, som blivit ett tolkningsraster för nutida pilgrimer i hela Norden. Han har blivit en frontfigur för den moderna pilgrimsrörelsen - inte bara i Sverige utan i hela Skandinavien. Han har lett flera hundra pilgrimsvandringar, bland annat runt hela Sverige år 2000 (2300 km).[7]

Lindström har skrivit omkring 25 böcker, främst inom områdena diakoni och pilgrimskap.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hans-Erik Lindström är son till Gunnar och Ingrid Lindström. Han är gift med diakonen och socionomen Sanna Lindström och han har fem barn.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Pilgrims- och vandringsböcker

  • I en portuppgång på Söder, Noteria 1992, 2:a upplagan
  • Det sjunger under skosulorna - om livet som pilgrimsvandring, Verbum 1997
  • Gå med Gud - ett sätt att återerövra långsamhetens kultur, Cordia 1999 (red.)
  • På väg - ord under vandring, Libellus 2001
  • Pilgrimsliv - handbok för vandrare, Verbum 2005
  • Pilgrimskompassen, Verbum 2005 (med Helena Skogsstjärna)
  • Pilgrim och fältarbetare - berättelser från gator och torg - en vandringsantologi, Artos 2008
  • Inre och yttre vandring - om andlig fördjupning och diakonal hållning, Peregrinus 2009 (med Sanna Lindström)
  • Lilla Pilgrimsboken, Verbum 2012, 5:e upplagan (red.)
  • Ord för vandrare - pilgrimsmeditationer, Verbum 2012, 2:a upplagan (red.)
  • Pilgrimens sju nyckelord - inspiration för din livsresa, Libris 2015 - I pocketupplaga 2020
  • Naturens katedral - meditationsbok, Libris 2016 - I pocketupplaga 2018
  • På väg - att leva som pilgrim i ett höghastighetssamhälle, Peregrinus 2017
  • Himlen är ett underskattat resmål, Libris 2018
  • Pilgrimsliv - handbok för vandrare, Verbum 2022, 2:a upplagan
  • På väg till Emmaus - om vandring och pilgrimskap, Verbum 2023

Diakoni och livsfrågor

  • En bok om Ny Gemenskap, Gummesson 1971 (red. med S E Wånell)
  • Utmaningen - en handbok för kyrkans fältarbetare, Verbum 1986
  • NY Jul - en bok om att återerövra julen, Noteria 1988 (red.)
  • Handbok för diakoni och samhällsansvar, Verbum 1989 (red.)
  • Vävd i ett stycke- trådar som inslag i kyrkans förnyelsearbete, Libellus 1991, prästmötesbok (red.)
  • Maktkamp - om ondska och godhet i tillvaron, Verbum 1994
  • Guldkorn - ett urval av diakonala arbetsmodeller, Mitt i församlingen (Mif) 1996 (med Sanna Lindström)
  • Barmhärtighet och solidaritet - ett utkast till gemensam kristen tolkning av diakonins väsen och funktion, Sveriges Kristna Råd 1997, (med Sanna Lindström)
  • Över gränser - diakonalt arbete i nordiska kyrkor, Verbum 1998 (red.)
  • Diakonins perspektiv, Verbum 1999 (medred.)
  • Skilsmässa - dagbok från det ofrivilliga uppbrottet, Verbum 2002
  • ...och ni besökte mig - handbok i besökstjänst, Verbum 2006, 3:e upplagan (red.)
  • Diakoni, mer än ord - en introduktion till kyrkornas sociala arbete, Sveriges Kristna Råd 2014 (med Sanna Lindström)
  • Diakonins sju bord - om medmänskligt engagemang, Verbum 2015 (med Sanna Lindström)
  • Tro för att leva, Verbum 2018
  • Medmänsklighet - vägar till en ny gemenskap, Libris 2018 (red.med Uno Svedin och S E Wånell)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Margareta Romdal, DN. ”1000 mål mat åt hemlösa”. Dagens Nyheter 19690201. Läst 31 maj 2016. 
  2. ^ Lindström, Hans-Erik, red.. En bok om Ny Gemenskap, Gummessons bokförlag 1971 
  3. ^ Ledarsidan. ”Kyrkornas kallelse”. Dagens Nyheter 19680807. 
  4. ^ Birger Thuresson. ”prästen ska vara en profet som kämpar mot orättvisor”. Dagen 19750211. 
  5. ^ Lilian Hellgren. ”Diakoni på frammarsch”. ÖstgötaCorrespondenten 19890907. 
  6. ^ Jan Kantor. ”Den som vandrar möter sig själv”. Dagens Nyheter 20060107. 
  7. ^ Lova Olsson. ”Modern pilgrim vandrar med mobilen”. Svenska Dagbladet 20000426. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]