Kyrkornas världsråd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kyrkornas världsråd
Grundad 1948
Typ Kristen samarbetsorganisation
Officiella språk Engelska, Franska, Ryska, Spanska och Tyska.

Kyrkornas världsråd är ett internationellt ekumeniskt organ med 348 medlemsorganisationer (kyrkor och trossamfund) från över hundra länder och med över 500 miljoner medlemmar.

Världsrådet bildades 1948 genom sammanslagning av tre tidigare organisationer: Life and Work med rötter i ekumeniska mötet i Stockholm 1925, Faith and Order med rötter i mötet i Lausanne 1927 och världsmissionsrådet med rötter i mötet i Edinburgh 1910.

För att erbjudas medlemskap i Kyrkornas världsråd måste en kyrka ha minst 50 000 medlemmar samt erkänna övriga medlemskyrkors dop och att det finns kyrkor även utanför rådet som utgör en del av den sanna världsvida kyrkan.

De flesta ortodoxa kyrkor är medlemmar, liksom många protestantiska kyrkor. Den Romersk-katolska kyrkan är inte medlem, men sänder representanter till organisationens möten. Svenska medlemmar i Kyrkornas världsråd är Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (tidigare Svenska missionskyrkan, Svenska baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige). Sveriges kristna råd är även anknutet till Kyrkornas Världsråd.

Tidigare uppstod spänningar mellan mer progressiva västerländska protestanter och de mer traditionella ortodoxa kyrkorna, som bland annat hanterats genom att beslut numera endast fattas efter konsensus.

Ordförande för Kyrkornas världsråd är sedan generalförsamlingen i Busan, Sydkorea 2013 den anglikanska teologen Agnes Aboum från Kenya. President för Europa är sedan 2013 förre ärkebiskopen i Svenska kyrkan Anders Wejryd.

Generalförsamlingen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

1968 års generalförsamling hölls i den 4 juli detta år i Uppsala. Jonas Jonson uppgav i en artikel [1] i Upsala Nya Tidning 4 juli 2008 att mötet och dess delegater, främst ungdomsdelegaterna, till följd av tidsandan, Vietnamkriget, medborgarrättsrörelsen och studentrevolter som majrevolten präglades av en radikal syn. Man hade åsikten att rättvisa var möjligt att uppnå, men bara om strukturerna förändrades, en omskrivning för revolution. En natt ockuperade man domkyrkan med krav på att generalförsamlingens slutgudstjänst skulle uppmärksamma kyrkornas tänkta nya radikalitet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Upsala Nya Tidning

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]