Hans Gude Gudesen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hans Gude Gudesen, född 6 mars 1950, är en norsk arkeolog, uppfinnare och IT-entreprenör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans Gude Gudesen är uppvuxen i Fredrikstad i Östfold. Han utbildade sig till arkeolog vid Universitetet i Oslo. Som arkeolog har han bland annat forskat om gravfynd från vendeltiden i Norge.[1] Han arbetade därefter under några år i USA med teknikutveckling och var en av grundarna av företaget Benjamin Iterated Systems.[2] År 1994 startade Hans Gude Gudesen företaget Opticom AS, som i sitt laboratorium i Linköping (Thin Films Electronics) utvecklade datalagringslösningar baserade på ferroelektrisk polymerteknik och från 1999 under några år samarbetade med Intel[3][4] Gudesen arbetar nu som konsult till Thin Film Electronics ASA, som fortsätter utvecklingsarbetet med ferroelektriska polymerer.[5][6] Thin Film Electronics ASA är idag ett norskt börsnoterat aktiebolag, som har sitt utvecklingsarbete förlagt i dotterbolaget TFE AB i Linköping.

I samarbete med professorerna vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet i Bergen Arne Halaas och Tor A. Ramstad bildade Opticom webb-sökmotorföretaget Fast Search & Transfer ASA (FAST), som tillsammans med Schibsted 1995 lanserade söktjänsten Sesam och som även startat söktjänsten Alltheweb 1999. År 2008 såldes företaget till Microsoft.[7]

Hans Gude Gudesen innehar rättigheter till närmare 400 patent.[8]

År 2009 köpte Hans Gude Gudesen Ingmar Bergmans tidigare egendomar på Fårö och också huvuddelen av det utauktionerade lösöret. Bruksrätten till dessa överlämnade han till den nybildade Stiftelsen Bergmangårdarna på Fårö.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hans Gude Gudesen: Merovingertiden i Øst-Norge : kronologi, kulturmønstre og tradisjonsforløp, Universitetets oldsaksamling, 1980:2, ISSN 0333-1296, Oslo, ISBN 82-7181-016-2

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nancy Persson: Eneggade svärd - från vendel och vikingatid, C-uppsats. Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, 2003, sid 10-11
  2. ^ Dagens Nyheter 2009-10-23
  3. ^ Dagens Nyheter 2009-10-23
  4. ^ Dn.no 2004-03-11
  5. ^ Ny Teknik 2009-03-30 Arkiverad 7 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ NA24 2009-11-12
  7. ^ Computer Sweden 2009-10-23
  8. ^ Sökning på Espacenet november 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]