Hattsvampar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fruktkroppens uppbyggnad hos en skivling.

Hattsvampar är svampar vars fruktkropp är försedd med hatt på vilken den sporbildande vävnaden, hymeniet, sitter.

I äldre svamptaxonomi, som byggde på morfologiska kännetecken, var hattsvampar den största klassen, Hymenomycetes Fr. 1874, inom divisionen Basidiesvampar (Basidiomycetes). Det vetenskapliga namnet kommer ur grekiska ὑμήν, "hymen", hinna och μύκης, "mykes", svamp och syftar på att hymeniet utvecklas öppet (gymnokarp sporbildning) eller bara täckt av en slöja, "velum", (semiangiokarp sporbildning). Senare forskning (speciellt inom molekylär fylogeni) har visat att gruppen är polyfyletisk[1][2] och att arter som tidigare räknades till buksvamparna (en annan nu övergiven klass som grundades på morfologi) ingår i hattsvamparnas ordningar och familjer. De tidigare hattsvamparna förs därför numera till klassen Agaricomycetes tillsammans med arter med gasterokarp sporbildning (med hymeniet inneslutet i fruktkroppen), exempelvis röksvampar.[3]

Hos hattsvamparna är hymeniet, bestående av basidier och parafyser, utbrett som ett tunt överdrag antingen på en större eller mindre del av hattens yta eller på olika bildningar som är särskilt avsedda därför, som skivor (lameller), kammar, taggar eller rör (porer). Till hattsvamparna hör en mängd ofta rätt stora svampar, vars mycel, ett ofta flerårigt, vegetativt lager, består av en mängd tunnare eller tjockare trådar under markytan.

Hattsvamparna lever i jord, som innehåller multnade ämnen, och även i ruttnande ved. De synliga delarna av svampen, fruktkropparna, skjuter snabbt upp ur marken under gynnsamma förhållanden, det vill säga relativt hög fuktighet och inte för låg temperatur. Detta har gett upphov till uttrycket "växer som svampar ur jorden", men de är i allmänhet mycket förgängliga och ruttnar snart.

Många "hattsvampar" är värdefulla som matsvampar, men många är även i hög grad giftiga.


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ David S. Hibbett, 2007, After the gold rush, or before the flood? Evolutionary morphology of mushroom-forming fungi (Agaricomycetes) in the early 21st century, Mycological Research, 111, sid. 1001-1018. doi:10.1016/j.mycres.2007.01.012.
  2. ^ Rui-lin Zhao, Dennis E. Desjardin, Kasem Soytong och Kevin D. Hyde, 2008, Advances in the phylogenesis of Agaricales and its higher ranks and strategies for establishing phylogenetic hypotheses, Journal of Zhejiang University. Science. B, 2008 Oct; 9(10) sid. 779–786.
  3. ^ Daniel S. Hibbett, et al., 2007, A higher-level phylogenetic classification of the Fungi., Mycological Research, 111:, sid. 509–547.