Hebronmassakern 1929

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hebronmassakern 1929 var ett led i de upplopp som förekom i Palestinamandatet till följd av kontroverser mellan muslimer och judar om tillträde till Västra muren, även kallad Klagomuren. Vid massakern i Hebron 1929 mördades 67 judar under två dagar, den 23 och 24 augusti 1929. Upplopet hade uppstått sedan judar massakrerade muslimer i Jerusalem och försökte ta kontroll över muslimska heliga platser.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 15 augusti 1929 hade flera hundra medlemmar av Joseph Klausners kommitté för Västra muren, samlats vid Västra muren i Jerusalem och skrikit ”Muren är vår” och attackerat muslimer med stöd av brittiska mandatet.[1]

Judar hade attackerat lokalbefolkningen och att de hade förbannat Muhammed. Som svar på detta marscherade följande dag Muslimska högsta rådet till Västra muren och började göra motstånd. Oroligheterna fortsatte och eskalerade. Den 23 augusti, framkom der att judar planerade att attackera al-Aqsamoskén, och araber försvarade sig I Gamla staden i Jerusalem. Våldsamheterna spred sig till andra delar i det brittiska Palestinamandatet. Under dessa upplopp dödades minst 116 araber och 133 judar. I Hebron dödades 67 judar. [2]

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Sammanlagt 195 araber och 34 judar dömdes av domstol för brott i samband med 1929 års upplopp. Dödsdomar avkunnades för 17 araber och 2 judar, men straffen omvandlades senare till långa fängelsestraff, utom för tre araber som hängdes. Ett stort antal arabiska byar fick betala höga böter. Viss ersättning beviljades personer som förlorat familjemedlemmar eller egendom.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (Moshe Gil and Ethel Broido (1997) History of Palestine, 634-1099, Cambridge University Press, ISBN 0-521-59984-9)
  2. ^ (Tom Segev, 2000. One Palestine, Complete; Jews and Arabs under the British Mandate. Little, Brown & company. ISBN 0-8050-4848-0 and ISBN 0-316-64859-0).